Eva Bofride skriver på ledarsidan 10/1 om vindkraften på ön: "De 340 miljoner kWh som snurrade in i energisystemet i fjol tillförde den gotländska ekonomin 110 miljoner kronor". SVT och Svensk Vindkraftförening hade samma nyhet dagarna innan. Stämmer uppgiften att dessa pengar hamnar på ön? Troligen inte.
110 miljoner kronor är intäkten från elproduktionen inklusive elcertifikat. Pengarna går till ägarna av vindkraften, privatpersoner och företag. Men ägarna har ju också kostnader för vindkraftverken i form av räntor och amorteringar. Ett nytt vindkraftverk kostar cirka 30 miljoner kronor och producerar 5-6 GWh per år vilket med dagens elpris ger en intäkt på drygt två miljoner kronor inklusive elcertifikat. Räntor och amorteringar kostar uppskattningsvis minst 1,5 miljoner kronor per år, pengar som banken eller finansbolaget skall ha tillbaka. Den största delen av intäkterna stannar alltså inte på ön.
Dessutom är inte alla vindkraftägare boende på Gotland. En översiktlig granskning visar att nästan hälften av styrelseledamöterna i de "gotländska" vindkraftföretagen är skrivna på fastlandet eller utomlands. Hur stor del av själva ägandet som ligger utanför ön har jag inte undersökt. En kvalificerad gissning är att det är minst lika stor andel, speciellt om vi betraktar den planerade vindkraftutbyggnaden på ön som ju kräver enorma investeringar. Och stora aktörer som till exempel Vattenfall och wpd är ju definitivt inga gotländska bolag som låter vinsterna stanna på ön.
Siffran 110 miljoner kronor till den gotländska ekonomin är alltså en ren glädjekalkyl och ett sätt att lura gotlänningarna. På samma sätt som när översiktsplanen Vision Gotland 2025 och regionens vindkraftsamordnare Lars Thomsson med lyriska ord talar om att vindkraften kan ge ön en "omsättning" på två miljarder kronor. Stor omsättning i en verksamhet betyder ju inte att den ger stor vinst och inte heller att vinsten stannar kvar i verksamheten. Därmed faller att av argumenten för att bygga 500 nya vindkraftverk på ön.