Främlingen - en sannsaga
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
främmande land
försökte här räcka ut sin hand
men ingen ville fatta den,
ingen ville med honom bli vän.
Var inte vit, ej likt oss andra
det fick han mycket lida för
sågs här alltid ensam vandra
som nog ingen längre bör.
Han kände uti hjärtat sorg
men så en dag på stadens torg
två ögon ser som mot han ler,
sen den dagen sorg ej kände mer.
Från detta oväntade ögonblick
tyckte att han upprättelse fick,
ej mer sorgsna ögontårar rann
lyckligare än de flesta var nu han.
I dag jag hittat ett kort litet brev
han efter något år till mig skrev,
läser hur innerligt glad han var
för på sitt frieri fått "ja" till svar.
Av flickan han med sig
härifrån tog
hon som på torget mot
honom log
och må mot främlingar vår
tolerans
nu vara större än den som
då fanns.