Förskolan behöver sin personal
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag var med inne på kongresshallen söndagen 19 april. Det som slog mig var glädjen över att vi var så många där, samtidigt som det kändes fånigt och onödigt att vi "behövde" vara där.
Vi slåss inte för någon udda sak, något som bara gynnar ett fåtal. Det vi vill är ju faktiskt "bara" att få ha vår dagispersonal kvar. Att det ska behövas protester och upprop för en så självklar sak.
Politikerna undvek skickligt att svara på förslaget om att all personal inom kommunen som ska flytta ut till gamla P18 kunde ta med sina kontorsmöbler, för att på så sätt visa sin goda vilja och samtidigt spara pengar. Pengar som i och för sig säkert tillhör någon annan förvaltning inom kommunen, men de går säkert att omfördela, om man vill. Personalen själv kunde kanske få välja, nya möbler eller kryssa för ett förslag om att skänka pengarna till barnomsorgen.
Politikerna var glada över andra sparförslag sa de, men sa att de var för lite pengar det handlade om. Mig veterligen blir lite pengar här och lite pengar där mer om man sedan lägger dem i samma hög. Se det som en sporre: Hur mycket pengar kan vi få ihop? Hur många "dagisfröknar" kan vi få behålla?
Det kom fram tydligt på utfrågningen att vissa politiker är "fritidspolitiker" alltså inte får någon direkt lön. Men hur är det med den intressanta ledningsgruppen? Jag vet inte vad de gör och de jag har frågat vet inte heller. Det enda jag minns att jag har läst om dem är att före detta politiker och andra högavlönade inom kommunen får jobb där när det har förlorat sitt tidigare arbete. Hm.
Förskolepersonalen vet jag vad de gör, de tar hand om våra barn. Vår framtid!