Det har gått 73 år sedan Auschwitz-Birkenau och de 7 000 människor som var kvar i lägret befriades av Röda armén. Innan dess hann miljontals människor mördas i den människoslakt vi känner som förintelsen, varav 1,5 miljoner i lägren i Auschwitz – de mest fasansfulla av alla dödsläger. Den 27 januari har blivit förintelsens minnesdag, en dag som syftar till att påminna om de grymheter som människor i Europa utsattes för under nazismens regim. En uppgift som om möjligt är ännu viktigare när antalet vittnesmål med tiden blivit allt färre.
Nazisterna mördade runt 6 miljoner människor under Hitlers styre enbart på grund av att de var judar. Det totala antalet dödsoffer var många fler och många fick lida av nazismens terror. Framförallt judar men också människor från andra grupper som nazisterna ville utrota, som romer, funktionshindrade och homosexuella. Det får vi aldrig glömma.
I dag går mina tankar till de överlevande och deras släktingar. Jag tänker på allt de har fått utstå men känner också en tacksamhet för att många förmår och orkar att berätta om sina upplevelser. En sådan person är Mietek Grocher som outtröttligt i 40 års tid berättade för mig och tusentals andra skolelever runt om i landet om sina upplevelser i Warszawas getto och nio olika koncentrationsläger.
Han gick bort förra året 91 år gammal. Hans bok – Jag överlevde – står fortfarande i min bokhylla. Alla berättelser är nödvändiga för att säkerställa att framtida generationer förstår och kommer ihåg förintelsen, för att förhindra att något liknande sker igen. Grymheten som kännetecknade förintelsen är svår att föreställa sig i dag.
Men judar är fortfarande en utsatt grupp och i Sverige har situationen förvärrats de senaste åren. Antisemitismen tar sig aggressiva och hotfulla uttryck. I slutet av förra året attackerades synagogan i Göteborg med brandbomber under en pågående fest för ungdomar. Demonstrationer mot Israel präglas inte sällan av uppenbart antisemitiska budskap.
Förintelsen får inte bli ett bortglömt kapitel av Europas historia. Förintelsens minnesdag handlar lika mycket om att uppmärksamma människorna bakom historierna som att påminna om vikten av att försvara och upprätthålla värderingar om demokrati och frihet. Den påminner om att det värsta och mest otänkbara kan inträffa och att vi aldrig någonsin får ta det fria samhället för givet.