Finns det beredskap för konflikt inom skolan?
Foto: Bengt Zettergren
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
"Ett cyniskt utnyttjande av flera års luddiga avtal har inneburit en personalpolitik i Gotlands kommun mot LR:s lärare som gör att vår kommun framstår som en värdig medlem i den skara av landets kommuner, vars negativa behandling av lärarna är en mycket stor anledning till den konfliktrisk som nu är uppenbar inom skolan"
Ordförandena för Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet har nyligen på insändarsidan belyst avtalsläget i landet. Nedan följer en mer lokal vinkling av problemet.
Förhandlingarna mellan lärarna och SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) har alltså strandat. Medlare är inkallade för att försöka lösa de fastlåsta positionerna. Lärarna driver framförallt två frågor.
Den första gäller arbetstiden. De senaste åren har lärarna fått fler och fler administrativa arbetsuppgifter som medfört att allt mindre tid har funnits kvar att använda för undervisning tillsammans med eleverna och åt för- och efterarbete av lektioner. Detta är givetvis en helt ohållbar situation om man är intresserad av att nå hög kvalitet i skolan. LR kräver därför i förhandlingen bland annat att mängden undervisningstid tillsammans med eleverna ska garanteras i ett avtal och som en konsekvens av detta även en tydligare beskrivning av läraruppdragets innehåll. Arbetsgivaren motsäger sig detta och vill i stället öka mängden arbetstid som skall kunna användas till "icke undervisning".
Den andra frågan handlar om lönen och därmed också en viktig del av läraryrkets status. Under de snart 20 år som kommunerna i landet har haft ansvar för den svenska skolan har såväl lärarnas arbetsförhållanden, lärarlönen och därmed också status blivit allt sämre. Internationella undersökningar av kunskaper hos våra ungdomar (bland annat Pisa-undersökningarna) visar att Sverige obönhörligen håller på att halka efter de bästa länderna i tex matematik och läsförståelse. Har detta med läraryrkets status att göra?
Antalet sökande till lärarhögskolorna har under de senaste åren minskat från cirka 10 till 1,4 på varje plats. Vill man ha kvalitet i skolan måste lärarhögskolorna kunna konkurrera om de bästa studenterna som lämnar gymnasiet. För de studenter med höga betyg från gymnasiet som funderar på yrken som jurist, ingenjörer, tandläkare osv är läraryrket idag inte längre ett alternativ. Löneläget och arbetsförhållandena är för dåliga. Konjunkturinstitutet har beräknat löneökningen i samhället till 4,6 procent under det närmaste året. Detta är vad lärarförbunden också kräver. Att arbetsgivarsidan vill att lärarna fortsätter att halka efter övriga grupper på arbetsmarknaden kan vi givetvis inte längre acceptera.
Vi kan konstatera följande. Läraryrkets status är idag låg, kanske inte hos elever och deras föräldrar men i varje fall hos de kommunala politiker och tjänstemän som styr över skolan. Inga tecken på vilja att ändra detta finns trots vår massiva kritik. I Gotlands Kommun liksom i en del andra kommuner, använder man arbetsvärderingssystemet BAS för att medvetet lönemässigt nedvärdera de yrken som kräver god utbildning och erfarenhet. Läraryrket är ett sådant. Vackra ord av politiker om vikten av kvalitet i skolan med hjälp av välutbildade lärare motsägs dock av praktiskt handlande av personalavdelningen vilket går stick i stäv mot detta mål. Ett cyniskt utnyttjande av flera års luddiga avtal har inneburit en personalpolitik i Gotlands kommun mot LR:s lärare som gör att vår kommun framstår som en värdig medlem i den skara av landets kommuner, vars negativa behandling av lärarna är en mycket stor anledning till den konfliktrisk som nu är uppenbar inom skolan.
Denna förda personalpolitik har byggt upp en stridsvilja hos medlemmarna av ett slag jag aldrig upplevt tidigare. Man upplever att det inte längre finns något mer att förlora och det är nu eller aldrig som gäller. Man kan inte längre acceptera en arbetsgivare som år efter år negligerar intentioner i ingångna avtal. Personalavdelningen i kommunen har två år i rad frånträtt löneförhandlingarna efter att ha fått ett motbud av LR och ensidigt lagt ut nya löner. Detta oansvariga agerande har spritt sig från Gotland ut i landet och har blivit ytterligare ett argument för att inte lita på Sveriges kommuner som arbetsgivare. Lärarna accepterar hellre de negativa konsekvenserna av en konflikt än accepterar otydliga avtal som kommunen struntar i att följa.
Visby den 4 januari 2008
PS. Hur tänker de styrande på Gotland långsiktigt när det gäller skolan? I förslag till långtidsplan "Vision Gotland 2025" kan man notera att man vill ge "alla elever den bästa förutsättning att kunna lära sig läsa, skriva och räkna". Låter snyggt. Men hur trovärdigt blir detta när en av strategierna för att uppnå detta mål föreslås vara att man inte ska ha större andel obehöriga lärare än på fastlandet! Det står visserligen inte exakt så i Visionen, men innebörden är i stort sett densamma. En strategi som ger god möjlighet till måluppfyllelsen vore en som dessutom uppfyller skollagens krav - Gotland ska anställa enbart behöriga lärare! Försök med den strategin i stället! DS