Fiber på landsbygden dyr och dålig
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Jag har en viss erfarenhet var fiberkabel. För ett år sen kopplade man in en sån i en närståendes bostadsrättsförening i en Norrlandsstad. Jag var där då. Resultatet blev att varken dator, teve eller telefon fungerade. Efter ett par veckors kamp, 36 mobilsamtal till Telias kundtjänst och support under ungefär lika många timmar, lyckades vi få teve och dator att fungera. Men inte den fasta telefonen. Till slut skickade Telia en tekniker. Vid teknikerns tredje besök lyckades han koppla om ledningarna så att även telefonen gick att använda. Telia skickade en räkning på en tusenlapp för besväret. Det var ju inte Telia som hade dragit in ledningarna, utan deras leverantör, så Telia ansåg sig utan skuld.
Sen har det fungerat ungefär som det gjorde med uppkoppling via kopparnätet. Utom att teven ibland inte går igång. Men vi har lärt oss av supporten nu att stänga av strömmen till en av mottagarna, vänta i tio minuter och sen trycka på en återställningsknapp. Sen går teven igång. Men då har nyheterna redan varit.
En fördel som vi såg med fiber-LAN var möjligheten att hyra film direkt genom teven. Efter många om och men, samtal till kundtjänst och support, fungerade detta. Men vilket filmutbud! Bara gamla filmer, många B-filmer eller ännu längre bak i alfabetet!
En annan närstående med eget företag i en expansiv ort på den norrländska landsbygden fick sin fiberkabel för två år sen. Han betalade omkring 25 000 kronor för den. Han kunde dra av kostnaden i sitt företag. Skillnaden mot innan för honom är att han vissa dagar är utan bredbandsuppkoppling.
Lars Thomsson framställer kommunens överenskommelse med Telia som en skänk från ovan till landsbygden. I själva verket är det vi som bor ute i socknarna som får betala för en tjänst som de flesta av oss inte är betjänta av. Han skriver att "Bedömningen i branschen är att kopparledningen kommer att släckas ned inom de närmaste tio åren, en utveckling som redan har skett i delar av Norrland." Den meningen ser jag som ett förtäckt hot. Vi måste skaffa fiberuppkoppling, annars blir vi helt utan telefon, teve och Internet. Det tror jag inte ett smack på. Så länge det finns abonnenter som använder kopparledningen kommer den att finnas kvar.
Fastighetsvärdet stiger med fiberkabel, skriver Thomsson. Det är väl bra om man ska sälja och flytta till fastlandet? Annars resulterar det ju bara i högre fastighetsskatt. 15-25 000 kronor kommer kabeln att kosta per hushåll. Plus eget arbete. Med erfarenhet av kommunala projekteringar misstänker jag att kostnaden knappast kommer under 25 000 kronor.
Var ska vi ta de pengarna? Gotlands landsbygdsbefolkning är ju bland den fattigaste i landet. Vad får vi för pengarna mer än frustration och förtvivlan över dåligt fungerande nät och ånger över pengar kastade i sjön? Enligt Thomsson får vi en chans till nånting obestämbart.
Nej, jag är varken teknik- eller utvecklingsfientlig. Men i det här fallet har Gotlands politiker hoppat i galen tunna. Igen.