Facken får allt sämre möjlighet till insyn och påverkan i kommunen
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Tack för ditt inlägg som till stora delar bekräftar vår beskrivning som jag framförde i tidigare insändare och som var grunden för vår kritik. Några synpunkter på ditt svar vill jag dock ge.
Du skriver att löneavtalen de senaste 15 åren givit möjlighet till lokal påverkan. Det har varit tydligare än så. Avtalen inom skolans områden har faktiskt krävt att så skulle ske.
Under de senaste 5-6 åren har LR i artiklar i lokalpressen, i skrivelse till Barn- och Utbildningsnämnden men även direkt till såväl personalenheten som till samtliga kommunalråd (inklusive dig själv), flera gånger framfört kritik mot att Gotlands kommun inte följt gällande avtal. Den avtalsenliga lokala påverkan på lönebildningen har lyst med sin frånvaro.
Avtalen innebar att arbetsgivaren skulle ställa upp mål för skolans verksamhet och att löneökningarna skulle kopplas till arbetsgivarens syn på måluppfyllelsen. Detta har man i kommunstyrelsen varit totalt ointresserad av att tillämpa. Vår tydliga kritik har dessutom mötts med tystnad av såväl politiker som tjänstemän.
Även kommunens hantering av det nuvarande avtalet på skolans område ger anledning till kritik. Till och med SKL:s (fd Kommunförbundet) egen representant medger "Kommunerna följer inte avtalet" och beskrivningen av anledningen härtill passar utmärkt in på Gotlands Kommuns hantering av avtalet.
Den 31 oktober 2003 skrev du i GT: "Tryck på chefer att hålla sina budgetar får aldrig leda till att man bryter mot lagar och avtal. Chefen måste visa respekt mot personalen" Gäller inte detta alla i ledande ställning i kommunen?
Vi har ett välformulerat Samverkansavtal i kommunen som beskriver hur processen ska se ut för att beslut ska fattas i samverkan mellan arbetsgivaren och arbetstagarna. Din beskrivning av de anställdas medverkan i värderingsprocessen visar dock inte på någon större vilja från arbetsgivaren att få de anställda med i processen.
Efter att personaldirektören själv valt BAS har de anställda enligt din beskrivning "fått insyn i instrumentet", "kontinuerligt informerats om arbetet", haft möjligheter att framföra synpunkter". Inte mycket till grund för delaktighet om arbetsgivaren inte tar hänsyn till de anställdas framförda synpunkter.
Du skriver att ett antal kommuner och landsting har ansett att BAS fungerat bra. Jag kan dock informera dig om att ett antal kommuner har tyckt att det inte verkat tillräckligt bra. För att få ett bra resultat har man inbjudit de anställda att ända från början bli delaktiga i hela värderingsprocessen. På så vis har man så småningom enats om ett resultat som accepterats av såväl de fackliga organisationerna som arbetsgivaren och som har gett en "trovärdig och acceptabel lönebild".
I Gotlands kommun ville man arbeta ostört utan att lyssna på de anställda. Det är kanske inte konstigt att flera fackliga organisationer som de senaste åren upplevt allt sämre möjlighet till insyn och påverkan, allvarligt överväger att säga upp Samverkansavtalet med Gotlands Kommun. Vackra ord på papper utan förankring i verkligheten är man inte intresserade av. Detta är en viktig del av vår kritik.
Din egen beskrivning av hur BAS fungerar understöder vår åsikt. Vikterna som läggs på olika faktorer i befattningarna som "utbildning och erfarenhet (25%), "ansvar för ekonomi, personal och elever (50%)" samt på faktorn "fysisk och psykosocial arbetsmiljö" (25%) tyder inte på några objektivt fastslagna siffror. Tvärtom pekar de synnerligen "jämna" siffrorna (25 och 50%) på att någon eller några blott "tyckt till".
Vid sidan av vår kritik mot de anställdas bristande delaktighet i värderingsarbetet, ville vi med vår insändare få besked av de politiska partierna i Kommunfullmäktige om de ovanstående viktningar är de man vill tillämpa på Gotland och är de som man anser ger en acceptabel lönebild. Vi har också brevledes ställt samma fråga till de olika partierna.
Siffrorna i undersökningen ger t ex lätt uppfattningen att arbetsgivaren tycker att det är dubbelt så viktigt att det finns en person i klassrummet som "ansvarar för eleverna" (50%) ån att det är en utbildad lärare (25%).
Enligt artikel i pressen nyligen är ungdomarna i Gotlands Kommun näst sämst bland landets kommuner när det gäller andelen som efter gymnasiet går vidare till högskolestudier.
En kommun som värderar utbildning som Gotlands Kommun gör om man följer resultatet av BAS, ger knappast signalen att man vill förändra detta förhållande.