Exploatering till vilket pris som helst?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är på flera sätt oroande att följa hur entreprenörer ohämmat planerar att med i huvudsak säsongsbostäder bebygga många av de mest natursköna gotländska kustområdena. Ännu mer oroande är den många gånger okritiska inställningen byggnadsnämnden tycks ha till dessa projekt och inte minst de landskapsförändrande konsekvenserna av projekten.
Frågan är hur långsiktigt byggnadsnämnden resonerar när man för en oöverskådlig framtid godkänner bebyggelse av kustområdena? De naturestetiska värdena som en gång gjorde det gotländska landskapet unikt ignoreras ständigt. Argumentet för detta heter "landsbygdsutveckling" med avsikt att vända den negativa befolknings- och arbetsmarknadstrenden och används så slentrianmässigt att man många gånger kan tala om rent hyckleri.
Att den gotländska landsbygden urholkas både befolknings- och näringslivsmässigt är ingen direkt nyhet, den utvecklingen har sina rötter i industrialiseringen och det sena 1800-talet och den strukturella förändringen har varit konstant pågående sedan dess. Denna trend är ingalunda unik för Gotland eller ens Skandinavien i det här fallet, det finns inte heller någon direkt beprövad och framgångsrik metod för att försöka vända på den här typen av utveckling.
Ämnet är också mycket omfattande och problematiken är komplex och komplicerad, dessutom är målsättningen många gånger inte minst för Gotland oklar, vilken typ av landsbygd vill vi ha? Hur många invånare och arbetstillfällen per kvadratkilometer är målsättningen? På Gotland finns det ingen direkt plan på hur man ska vända eller ens bromsa den här trenden, det finns inte heller någon uttalad allomfattande målsättning. Detta föranleder lätt till den irritation man känner kring den uppenbara naivitet som uttrycks i den offentliga diskussionen kring dessa frågor.
Först och främst genom det ständigt förekommande argumentet att byggandet av fritidshus, många gånger i kustnära områden, skulle vara den negativa landsbygdsutvecklingens så effektiva medicin. Beklagansvärd är också den naivitet man generellt tycker sig möta i den kommunala politiken och från byggnadsnämnden där det ofta finns ett gott öga till entreprenörerna som vill satsa stora summor pengar på landsbygden i form av skapandet av fritidshusområden och campingkomplex. Men hur mycket av dessa pengar kommer faktiskt närområdet och i förlängningen landsbygdens befolkning till godo?
De skenbart välgörenhetsaktiga argumenten används ständigt av byggnadsnämnden trots att det vinstdrivande intresset bakom initiativen i tio utav tio fall är uppenbart och detta ofta till ett högt pris i form av exploaterade strandområden! Det är omöjligt att "vända" någon utveckling i klassisk bemärkelse, i bästa fall handlar om att behålla status quo.
Huvudfrågan är om exploateringen av de gotländska kusterna ska få ske till vilket pris som helst?