Ett riktigt lågvättenmärke
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Nåväl. Kommentaren till terrorismen var det... Jag gör den genom att citera Bengt Söderberg ur hans nyutkomna bok "En strategi för överlevnad" som handlar om våra miljöproblem och om hur vi ska kunna skapa ett hållbart samhälle, och som jag varmt rekommenderar:
"Terrorister, i synnerhet självmordsbombare, betraktas av många som galna människor med en förvriden religiös tro och hopp om evigt liv efter en ärofylld död. Detta är en starkt förenklad bild. Terrorism föds ur vanmakt. När människor drabbas av miserabla levnadsförhållanden och undanhålls möjligheter att förbättra sin livssituation föds denna vanmakt oberoende av religiös eller etnisk tillhörighet. När dessa drabbade människor dessutom kan identifiera de krafter som håller dem kvar i miserabla levnadsförhållanden riktas hatet direkt mot dessa krafter."
Kanske någonting att grunna vidare på, Jan Karlsson med flera? Att ge sig på människor som har en annan tro än man själv är ett riktigt lågvattenmärke, tycker jag. Bättre att se över sig själv, sitt eget liv och sitt inre istället.
Personligen hämtar jag mycket inspiration från bland annat buddhismen (utan att för den skull kalla mig buddhist) och vill därför avsluta med de här orden, som kanske också kan vara något att känna närmare på och bära med sig: Må det gå alla varelser väl. Må alla varelser uppleva lycka. Må alla varelser uppleva frid.
Med vänlig hälsning