Ett beklagansvärt biskopsval
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Vad man särskilt lade märke till var att de inte likt företrädarna på biskopsstolen i Visby är särskilt skrivkunniga. De har nästan inte publicerat någonting alls med undantag för ett par avhandlingar av mediokert slag. Ändå måste man erkänna att åtminstone en av kandidaterna hade överlägset förtjänstfulla meriter - om man jämför med de andra - nämligen Ingemar Söderström.
Detta hjälpte nu inte utan de två ur teologiskt synpunkt minst meriterade gick vidare till en andra valomgång. Sven-Bernhard Fast och Rickard Wottle. Ingen av dem har utmärkt sig som teolog. Det de skrivit kan räknas på ena handens fingrar.
För några månader sedan gav stiftsprosten Wottle ut en intern skrift som nog måste betecknas som rent demeriterande.
Detta är ytterst beklagligt. Vad vi saknar i vår kyrka är biskopar som har en gedigen teologisk och gärna filosofisk grund att stå på och som dessutom kan förmedla sin kunskap. I det avseende är nog Lennart Koskinen outstanding i biskopsmötet, om han bara hade vilja att utnyttja det. Vi behöver inte ytterligare ett antal byråkrater som inte tar sin egentliga uppgift som biskopar på allvar.
Det är att beklaga att Andersbergs, Furbergs, Fjärstedts och Koskinens stift överlämnas till teologiska klåpare.