Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Egentligen är jag en självklar motståndare till förbudssättning och annat överförmynderi! Sådant inkräktar mest på människors unikum och därigenom hämmas själva handlingskraften. Mendet får vara måtta på de "fri- rättigheter" som följer i kölvattnet då just förbud, totalportas. I vissa sammanhang måste de tyvärr existera. Det behövs balans mellan de överdrivna friheter vissa tar sig, samtidigt som de hänsynsfulla skyldigheter vilka borde finnas med som jämvikt, nonchaleras. Skyldigheter under gemene kvinnas/mans ansvar, som sällan efterlevs. Och definitivt inte här där jag bor! Alltså är jag inte helt utan motstånd! Heller inte mol allena i denna kvävande tillvaro. Många är vi som begränsas på grund av omgivningens respektlösa förhållningssätt. Väl medveten är jag, om att rökarnas situation redan nu är "offentligt begränsad." Detta till trots anser jag att även hyreshus borde inberäknas i denna offentlighet. Att som icke rökande hyresgäst olyckats med att ha hamnat i ett fruktansvärt utsatt läge mellan fyra konstant rökbolmande kvinnliga grannar, över, under och vid sidorna, (många fler fast på aningen längre avstånd), vilka förpestar tillvaron genom att dygnet runt rökbelamra balkongerna. Som om dessa i sig inte vore tillräckligt avskräckande, figurerar lika ofta alltför unga rökande tonårsdöttrar och deras tillåtet rökande, lika unga kompisar (undrar om dessa barns föräldrar är medvetna om denna pågående misär där de vuxna "goda" förebilderna införskaffar och ombesörjer detta förhatliga behov). Till saken hör också att de dessa förpestare ofta röker inomhus resterande tid av året, men detta gör inte problemet mindre. Tvärtom. Gamla hus med undermålig ventilation leder rök genom garderober och luftintag. Mer än ofräscht! Vidrigt!Varför reagerar inte Gotlandshem? Prioriterar ni rökande hyresgäster? Vad annat kan man tro efter flertalet påtryckningar om detta problem under år. Som hyresgäst är jag alltså tvingad att ha balkongdörr samt fönster stängda dygnet runt för att minimera denna hälsovådliga plåga. Att sova med öppet fönster är ett minne blott. I rådande högsommarvärme blir situationen ett fullständigt inferno. Då vare sig vädjande samtal öga mot öga och vänligt skrivna brev till berörda personer eller önskemål om hjälp från Gotlandshem beaktas, undrar jag nu över vidare tillvägagångssätt. Hög tid att införa rökförbud på balkongerna! Eller ett väl avskilt inpyrt rökrum för (miss)brukarna. Varför inte göra en enkätundersökning med officiella men anonyma svar som visas tillgänglig vid kontraktsskrivning, så att tillträdande hyresgäst kan välja ett mer rökfritt område (naturligtvis en orimlig dumhet att föreslå, men). Subventionera hyran för ickerökare som inte kan utnyttja lägenheterna fullt ut? Vad göra, Gotlandshem?
