Vi ser nu resultatet av efterkrigstidens skolpolitik och reformer. Resultaten sjunker jämfört med utlandet. Elever hoppar av och går ut i ungdomsarbetslöshet. På 50-talet sökte 20-30 till varje seminarieplats, nu står de flesta platserna till lärarutbildning tomma. Skolväsendet på Gotlands landsbygd hotas av sammanbrott. Varför har det gått så? Kan orsaken vara för mycket välmenande politik? Boten måste då vara att reducera politiken. Varför inte titta på Karl XI:s skolsystem? I nutida tappning skulle det se ut så här:
1. Barn och föräldrar förses med studieplaner och målsättningar i de viktigaste ämnena.
2. De får en skolpeng att fritt använda för att nå dessa mål.
3. Staten tillhandahåller lokaler och personal dit eleverna kan vända sig för att redovisa sina färdigheter och få kvitto på sina kunskaper.
Förhoppningsvis lär sig elever och föräldrar att lektioner kostar och vill ha valuta för pengarna. Man väljer den skola, det undervisningssystem och de lärare man bedömer som bäst och väljer bort dåliga varianter. Lärarna kan finnas på Internet, i grannlaget och familjen, i centralorten, hemma hos den pensionerade läraren och så vidare. Man lär sig i egen takt och behöver inte alltid vara den sämste och långsammaste i klassen eller tråkas ut om man är snabb. Man riskerar inte att tappa lusten av att tvingas in i ett fyrkantigt system som man inte kan påverka. Man tvingas inte leva bland mobbare. Den inre obändiga drivkraft som redan drivit mig att lära mig krypa, stå, gå, springa, tala ett språk med massor av ord med mera kan fortsätta att verka.
Med den fria pengen i sport, konst och hantverk vänder man sig till idrottsklubben, ridskolan, hantverkaren, konstnären och körledaren. Ett mat- och resekonto ingår också i skolpengen.
Det viktigaste är att man tränas i att ta ansvar för sitt liv och lärande.
För lärarna gäller det att bli efterfrågade och att eleverna presterar.
Undervisningsmetoderna bestämmer du själv och du kan skapa en hälsosam kontroll över ditt arbete.
Din lön bestäms av hur du lyckas skapa en eftertraktad och framgångsrik undervisning.
Politiker och myndigheter slipper att misslyckas med sina reformer och att brottas med ekonomin för man vet på öret vad skolpengen kostar.
Man får en unik insyn i vad barnen lär sig och kan ingripa om något går snett.
För trettio år sedan fick jag inte ens in de här idéerna i mitt fackorgan Lärartidningen.
Många har ruskat på huvudet åt mig. Men jag envisas.
Efter att ha begrundat erfarenheterna av mina 40 år som folkskollärare i glesbygd och stad, från klass 1 till 9 tror jag att Karl XI:s system är värt att pröva. Det ska förstås inte införas i stor skala som alla sentida skolreformer, det ska prövas och modifieras i mindre skala. Jag tänker här på Gotlands landsbygd.
Jag tror att vi på så sätt skulle få ett kreativt, effektivt, lockande och roligt skolsystem som skulle få barnfamiljer att bosätta sig på den gotländska landsbygden.