Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Antalet sökande till universitet och högskolor minskar för andra året i rad. Det förklaras vanligen med en gynnsam arbetsmarknad. Folk väljer arbete före utbildning. Högskolan är konjunkturbarometer.Statistiken ger också andra signaler. Många sökande väljer traditionella, yrkesinriktade utbildningsprogram, som leder till anställningar inom den gemensamma sektorn som läkare, sjuksköterska, psykolog, socionom etcetera. Men allt fler arbetsgivare söker akademiker med förmåga att verka i olika sammanhang, inte stöpta i samma form. Klarar högskolan av det?I slutet av 1980-talet regerade det så kallade linjesystemet. Den potentielle högskolestudenten kunde välja mellan cirka 120 nationella utbildningslinjer. När man väl kom in på en linje var man fast. Gå färdigt eller hoppa av.Linjesystemet ersattes 1993 av ett antal generella examina. Tanken var att ge studenten större makt att komponera sin egen studieväg. Efter en kort period återvände den snitslade banans princip, ett system av "program". Programmet blev det enskilda lärosätets sätt att skapa ordning i sin administrativa tillvaro med hänvisning till att både studenter och arbetsliv vill ha reglerade studiegångar. Sedan kom den exempellösa expansionen av antal studenter. Studentersättningen ökade emellertid inte i samma takt, vilket lett till att resurserna successivt urholkats. Högskolornas motmedel är att rationalisera högskoleutbildning med så kallad samläsning av kurser och ett diversifierat utbud. Inför höstens antagningar kan den sökande välja mellan 3000 programalternativ och ett oräkneligt antal kurser. I en färsk rapport från Högskoleverket dras bland annat slutsatsen att ungdomar har allt svårare att välja mellan olika utbildnings- och yrkesalternativ och att man är mer orolig för att välja fel utbildning. Högskoleföreträdare klagar över att studenterna är illa förberedda när de påbörjar sina studier. Det låter som om att man, ungefär som i travets Autostart, vill att nybörjarna kommer in i högskolan först när de är "på linje", med identiska förutsättningar. Det speglar ett industriellt tänkande. Högskolan är en utbildningsfabrik. Högskolestudenter har blivit mer olika, men högskolorna mer lika. Det grundläggande problemet tycks alltså vara att högskolan inte klarar av att hantera olikhet. Dagens studenter utvecklar smala, standardiserade kompetenser samtidigt som arbetslivet efterfrågar en variation av förmågor. Det går inte ihop. Därför behövs alternativ till den gängse högskolemodellen i Sverige. Liberal Education är en pedagogisk strategi, som bildar utgångspunkt för relativt små lärosäten - colleges - framför allt i USA. Den utgår från idén om studentens och lärarens valfrihet och på idén om värdet av bildning och breda kunskaper som bas för valet av specialinriktning i studierna. De 3-4 åren av studier fram till examen byggs på ett delvis styrt val av kurser för att nå insikter i olika sätt att se på världen. I den senare delen av studierna sker fördjupning inom ett huvudområde. Studenten banar successivt sin egen utbildningsväg i stället för att följa ett i förväg uppgjort program.Lärarens roll är framför allt handledarens och kurserna i högskolans utbud är sprungna ur lärarnas engagemang, specialintressen och ambitioner snarare än resultat av beställningar för att passa in i en färdig struktur. Lärandet bygger på samtal, aktivitet och reflektion. Mötet mellan lärare och student är centralt. Det kan idag ske både i rummet och över Internet. Studenten får regelbunden träning i grundläggande färdigheter i att skriva, tala, kommunicera, leda och samarbeta. En särskilt viktig aspekt av lärandet är studentens engagemang i kultur- och samhällsaktiviteter. Det kan vara konst, musik, idrott och teater och ständigt återkommande "skarpa projekt" för problemlösning i samhället. Arbetsformerna liknar arbetslivets och stimulerar företagsamhet. Människor i arbetslivet deltar aktivt i högskolans inre liv. Liberal Education ger studenten en kombination av generella färdigheter och kompetensprofil för en framtid med många valmöjligheter. Det är en idé om utveckling av "hela studenten", hans/hennes intellektuella, etiska och kulturella förmågor. Det är också en idé om att återvinna de grundläggande krafterna i lärande, lusten och nyfikenheten. Detta sker i en lärmiljö för huvud, hand och hjärta.Det svenska högskolesystemet behöver mer av mångfald. Den småskaliga högskolan med Liberal Education som grund är ett välbehövligt sådant tillskott. Den är ett utmärkt alternativ för den student som söker en bredare utbildning, som vill kombinera kunskaper och ta ett större ansvar för sitt eget lärande. Den är också ett attraktivt alternativ för den arbetsgivare som söker medarbetare med förmåga att förstå och hantera komplexa problem. Idén svarar mot den förnyelse, som Högskoleverket, Sveriges Förenade Studentkårer, TCO med flera efterfrågar i svensk högre utbildning. Bredd och bildning i kombination med professionell specialisering. Det finns en plats, och ett lärosäte, som har särskilda förutsättningar att på allvar pröva detta koncept i svensk högre utbildning. Platsen har utnämnts till Årets Studentkommun 2007/08 av SFS med motiveringen att man där bedriver ett framsynt samarbete mellan högskola, studentkår, kommun och näringsliv baserat på mottot "Hela studenten - hela vägen". Platsen är Gotland. Lärosätet heter Högskolan på Gotland. Där kan Sveriges första Liberal Education College etableras.
