En hård och kallsinnig människa
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Maria blev lurad på livet och nu tänker Eva Nypelius lura Maria på sin viloplats vid havet.
I påsk läste jag en artikel i Gotlands magasinet, som handlade om Eva Nypelius. Där uttalar hon sig om att det gäller att få hela laget att dra samtidigt, då blir det en enorm utväxling i kraft, påstår hon. Hon säger också att det gäller att ha koll på motståndarna och passa på när dom släpper efter.
Och det är väl det som Eva Nypelius står för, det sistnämnda. Först lurar man in människorna i fällan och sedan när människorna tror att allt ska bli bra, då slår man till och kör över både döda och levande. Eva Nypelius har visat att hon är en hård och kallsinnig människa och kan gå över lik. Hon tycker att hon är så fantastisk som får arbetslivet och familjen att gå ihop. Vad jag vet så gäller den regeln för alla, däremot tror jag inte att Eva Nypelius skulle vara så stursk om hon hade fått känna på det verkliga livet, att kanske förlora ett barn i en olycka eller tvivelaktig operation. För oss som har fått genomlida detta helvete måste också arbeta vidare för att försörja oss, livet har bara fått ytterligare en börda att bära. Att få alla att dra åt samma håll innebär att man är både stark och ödmjuk det räcker inte att bara vara hård och stark, då slår snart medspelarna tillbaka.
Att gå över lik bara för att tillfredställa en liten klick som har råd att bosätta sig framför Norra Kyrkogården, visar bara på en svag och insmickrande attityd. Det är så få som kommer att få ta del av denna lilla markbit mot så många som kommer att bli bedrövade av den förbyggda horisonten. Jag hoppas att Eva Nypelius inte kommer att bli omvald efter detta iskalla och okänsliga beslut. Slutligen vill jag påminna om att både Hällarna och Galgberget är utmärkta områden att bebygga, så varför göra sig obekväm med sina lagkamrater?