Efterlyser boendeparkering i innerstan
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Lilla Stenklivet mitt på Björngränd hyste en gång tre icke tvåtimmarsbegränsade P-platser. En sann lycka var sällsynt gång man kom över en sådan! De är nu också uppslukade av ett pågående renoveringsbygge vid "Klivet".
Återstår, om man har tur, någon ledig tvåtimmars ficka ute på Bredgatan. Som givetvis måste passas varannan timme. Alla goda avsikter att miljövänligt promenerande uppsöka evenemang som kan ta mer än två timmar är därför bara att glömma. För det kan kosta 350 kronor. Säkrast att ta med sig bilen dit man ska. Med åtföljande avgasutsläpp, förstås. Så att man måste skämmas också!
Då förstår var och en att tanken på en resa, till fastland eller utrikes, reser ett jätteproblem. Vilken aldrig så vänlig granne kan förväntas kila ut och passa ens bil varannan timme i en vecka eller mer?
Begreppet "Boendeparkering" har då och då fladdrat förbi i debatten, men det tycks mig nu länge sedan. Har det kraschlandat för gott i någon kommunal papperskorg? Kan vi P-platslösa utanförskapare i gengäld få ett gott råd hur vi ska bära oss åt för att leva upp till "ekokommunens" förväntningar?
Att leva sitt liv i tvåtimmarspass är dessutom rätt stressande. Och definitivt ingenting för de glömska.