Dieselskatt och vårproposition
Riksdagsledamot Rolf K Nilsson (m).foto: gt-arkiv
Foto: krister nordin
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Det är precis vad som nu sker i och med klimatpropositionen. Regeringen har lovat att minska utsläppen och det effektivaste sättet att göra det är att beskatta själva bränslet. Jordbruket har som enskild näringsgren tidigare varit subventionerad genom den sänkta dieselskatten och med regeringens förslag kommer nu näringen att ta ett större ekonomiskt ansvar avseende koldioxidutsläppen. Den återbetalning av dieselskatt som jord- och skogsbruk har kunnat utnyttja kommer att sänkas med 28 öre litern från och med 2011. Därefter sjunker den till 90 öre per liter.
Jordbruket har fått tid fram till 2015 att anpassa sig och som alla andra, ta ett större ekonomiskt ansvar för vårt klimat. Syftet med dessa åtgärder är att minska användningen av fossila bränslen och därigenom utsläppen av koldioxid och låta dem som förorenar i större utsträckning betala för sin miljöpåverkan. På grund av den svaga kronkursen och att EU-stödet utbetalas i euro så kommer den utbetalda summan i gårdsstöd att öka.
LRF:s Björn Dahlström har jagat mig i spalterna och undrar hur jag ska "agera" med tanke på klimatpropositionen. Det är tämligen klart att jag i de absolut flesta fallen agerar enligt alliansens demokratiska principer. Det vill säga vad moderaterna, kristdemokraterna, folkpartiet och centern har kommit överens om. Det är så jag tänker agera. Politik är ett givande och ett tagande. Man ger lite och får lite. Ibland lyckas man driva igenom sina åsikter, vid andra tillfällen är man i minoritet.