Det öppna landskapet i strandmiljö
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För äldre generationers strandbönder var fisket, fågellivet och boskapens strandbete en mycket viktig del i folkhushållet. Det gällde att anpassa verksamheten så att det fanns strand- och livsutrymme för alla.
Vid de häckande strandfåglarnas återkomst på våren och fram till den 1 juni så var stranden deras. Strandfåglarna skötte värpning och fågelungarnas tillväxt fram till den 1 juni, då var de så stora att de inte påverkades av betesdjurens närvaro. Det fanns i regel plats för boet under en tuva eller buske där fåglarna fick skydd.
Betesdjuren fick inte vistas på stranden före den 1 juni. Under juni, juli, augusti och september fick betesdjuren vistas och beta på stranden. Den 1 oktober skulle betesdjuren ha lämnat stranden så att strandmarken fick återhämta sig och gräset växa till sig till nästa års häckning och strandbete. När strandbruket förändrades och betet avtog så ökade igenväxningen och det öppna strand-landskapet var på väg att försvinna. I dag är röjning och strandbete i rätta proportioner en mycket viktig del i bibehållandet av det öppna strandlandskapet.
Varför lägger man inte ut stora röjningsarbeten på remiss och samlar grannlag samt närboende till info-möte förrän verksamheten påbörjas. Allmänheten får då veta när röjningsarbetet kommer att påbörjas, samtidigt kan man få lämna synpunkter på verksamheten. Ingen strand är den andra lik, vissa områden är torrmarker på grus, andra områden däremot är fuktiga strandängar. Det går säkert inte att läsa i någon bok hur strandröjningen skall genomföras utan praktisk erfarenhet och sunt förnuft måste ligga till grund för hur verksamheten skall genomföras.
Hårt betade och totalröjda strandmarker gynnar inte strandfåglarnas bosättning och utveckling. Grågäss och änder flyttar upp i åkerlandskapet för att få tillgång till mat och efter några dagar flyttar de vidare. Stranden blir tom på fågel. I dag betar man stranden under hela vegetationsperioden vilket gör att även släken i strandskvalet blir djurföda. Detta mycket hårda bete gör att vegetationen inte har en chans till återhämtning.
Lägg ett projekt på prov där man återgår till strandbruket efter våra förfäders inriktning så kommer nog fågellivet att blomstra igen på våra stränder.
Jag hoppas verkligen att röjning för öppet landskap har en fortsättning. Erfarna röjare, markägare, myndighetens tjänstemän samt en kunnig lokalbefolkning bör ha samråd förrän arbetet påbörjas och att vi inte får en efterföljande debatt i radio och massmedia som endast påverkar verksamheten negativt.