Så läser jag dödsannonsen över Olle. Så lämnar ytterligare en bastukompis vårt led. Det börjar bli glest nu på laven. Olof Hoffman har slagit följe med Lennart från När och Seigsar´n pa Näs.
Så händer inom mig det som alltid sker vid dessa tillfällen. De döda blir plötsligt i min skalle, i mitt minne så levande, så levande, att de plötsligt sitter vid min sida. Vår tillvaro kanske endast är ett kort uppehåll på lång dags färd mot natt.
Mina tankar finns hos dig Sigrid!