Det är viktigare att skolan är bra än var den ligger
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Angelica föreslår att man ska behålla lärarna i skolan även när elevantalet minskar. En sympatisk tanke som säkert de flesta kan hålla med om. Varför är den inte så lätt att genomföra? Jo, därför att pengarna som flyttas från grundskolor med färre elever inte lämnar skolan, de följer eleverna till gymnasiet. Gymnasieelever är dessutom genomsnittligt dyrare än grundskoleelever, eftersom många program fordrar speciell utrustning eller relativt små elevgrupper.
För att kunna erbjuda gymnasieutbildning åt de stora elevkullarna födda åren kring 1990 har BUN både flyttat pengar från grundskolan och fått tillskott från den samlade kommunkassan. Skall pengar inte flyttas från grundskolor med färre elever, behöver dessa tillskott bli betydligt större. Något som självklart vore positivt, men finns det ekonomiskt utrymme och politisk vilja? När ungdomskullarna blir mindre också på gymnasiet om några år kommer läget troligen att vara ett annat, då kommer man att kunna välja om de pengar som frigörs ska kunna stanna kvar i förskola och skola, eller satsas i annan kommunal verksamhet, eller innebära lägre skatter. En spännande möjlighet.
För att få en korrekt bild av nuläget ska också sägas att en del pengar blir kvar i grundskolor med färre elever. Nämnden beslutade häromåret om ett "regionalt stöd" till de minsta skolorna på landsbygden så att de får elevbidrag för fler elever än de har. Sex miljoner kronor används i år för detta.
En sak man kanske kan fundera över är om pengar som kan behållas i grundskolan ska satsas just i de skolor som får färre elever, eller om de ska komma alla gotländska elever till del. Jag ser gärna att de kommer alla elever till del, och främst satsas på elever med särskilda behov. Det tycker jag är viktigare än att de satsas på elever från vissa socknar.
Självklart skall vi värna lika mycket om landsbygdsbarn som om barn från tätorter, men jag tror inte vi gör det genom att låta dem gå i mycket små skolor med få elever. Alla elever behöver skolor med god pedagogik, fungerande lärarlag, tillgång till särskilt stöd och gott om kompisar. Det är viktigare att skolan är bra än var den ligger.
Angelica funderar också på varför vänsterpartiet är emot att etablera fler friskolor. På den frågan finns både ett praktiskt och ett mer ideologiskt svar.
Rent praktiskt är situationen på Gotland just nu att vi får färre och färre elever i skolorna. Eftersom vi inte kan minska på lokalytorna i motsvarande grad ökar lokalkostnaden per elev, vilket stjäl resurser från undervisningen. De närmaste åren vore det bra om vi kunde minska lokalytorna och därmed kostnaderna. Att inleda det arbetet med att öka ytorna och kostnaderna på grund av fler friskolor gör inte arbetet lättare. Det är enklare att inte starta en ny skola, än att ta bort någon av de som finns.
Mer ideologiskt är vänsterpartiet emot friskolor därför att vi vill ha en sammanhållen skola där man möter elever med olika bakgrund. Den offentliga skolan och dess elever behöver de engagerade föräldrarna och deras barn. Aktuell svensk skolforskning visar också att det ökande antalet friskolor har inneburit att skolsegregationen, skillnaden i elevers resultat mellan skolor, har ökat, en utveckling som vi ser som olycklig. Vänsterpartiet vill satsa på, och utveckla den sammanhållna svenska skolan, vi tror det i längden är den bästa vägen för att nå ett jämställt, jämlikt och solidariskt samhälle.