Den gotländska trafikkarusellen
Foto: FREDRIK PERSSON
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
För något/några år sedan begärde boende invid väg 142 i norra delen av Burgsvik, en sänkning av gällande 70 km/t till istället 50 km/t. Denna väg är bred och fin samt kantas av sex - sju fastigheter med åretruntboende, några sommarhus samt en del obebyggd mark, mestadels åkermark.
Länsstyrelsen beslutade sänkningen efter syn på platser, där man konstaterar, "att sträckan är att anse som tätt bebyggt tätortsområde". Denna slutsats kan man med fog diskutera och ifrågasätta. Därför överklagade jag ärendet och polisens länstrafikgrupp instämde helt och starkt i min överklagan. Trots det avslogs överklagan och sänkningen fastställdes till 50 km/t.
Gemensamt anförde polisen och jag risken för att denna låga hastighet på en bra väg och med gles bebyggelse skulle leda till, att hastigheten upplevs som ologisk och omotiverad och därför med stor säkerhet inte kommer att efterlevas. Självklar följd blir då också minskad respekt för gällande regler. Alltså tvärt emot länsstyrelsens avsikter och syften. Nu visar det sig dessutom bli precis så.
Det finns ett parallellfall till Burgsvik. Några boende i Havdhem ville således ha en sänkning från nuvarande 70 km/t till 50 km/t, gällande väg 142, norr om Korsvägen. Den påtagliga skillnaden mot Burgsvik är, att i Havdhem är bebyggelsen betydligt mera "tätortslik" än i Burgsvik och med mångfaldigt flera fastigheter utmed gällande sträcka. Men hör och häpna - nu beslutar samma länsstyrelse, att avslå begäran och behålla 70 km/t!
Och nu lyder motiveringen till avslaget: "det är viktigt, att hastighetsbegränsningen uppfattas som motiverad av dem som kör där". Länsstyrelsen säger också: "hastighetsgränsen är väl anpassad till förhållanden på sträckan".
Man tar sig för pannan! Dessa argument motiverar i Havdhem nej till sänkning, medan samma argument i Burgsvik helt avvisades och hastigheten sänktes. Nog kan man undra!
Ovanpå det här (och en del annat) har så någon byråkrat på Vägverket i Stockholm funnit, att väg 142 mellan Hoburgen och Fide är smal och har dålig standard med tillägget: "vägen måste anses som mindre betydelsefull"!
Sudrets stora (och enda) trafikförbindelse norrut anses alltså från ett skrivbord i Stockholm som "mindre betydelsefull". vilken otrolig oförskämdhet mot en hel landsända. Men det speglar nog väl den dubbelmoral, som präglar Sverige - alla instämmer i att "Hela Sverige skall leva", medan praktisk handling ständigt försvårar och gör bit för bit livet outhärdligt - för att inte säga omöjligt utanför de större tätorterna. Men det är väl en medveten avsikt.
Är det slutligen inte hög tid att ta ifrån (möjligt. kartläsande) byråkrater möjligheten, att på det här obegripliga sättet dribbla med våra hastighetsgränser? Överlåt i stället denna delikata rättighet till riktiga trafikexperter, som dagligen vistas i riktig trafikmiljö och som innehar all nödvändig erfarenhet och kompetens: Polisens länstrafikgrupp.
Bristerna i nuvarande system är ju helt uppenbara för alla trafikanter och variationerna och mångfalden är ju närmast ofattbara och skapar samtidigt en ryckighet, som knappast stärker trafiksäkerheten.