Energimyndigheten ska utreda hur Gotland kan stå modell för ett förnybart, självförsörjande energisystem - ett klokt beslut av regeringen. Redan idag kommer hälften av Gotlands el från vind och sol, biogasanläggningen omvandlar organiskt avfall till bränsle och gasdrivna färjor är beställda. Regionen har ambitiösa klimatmål att bygga vidare på, och gutarna har en stark ”kan själv”-anda.
Därtill har Gotland nästan en miljon besökare om året, inklusive den politiska gräddan under Almedalsveckan; vilket skyltfönster för smarta lösningar! Slutligen är kostnaden för att bli kvar vid det gamla hög; dyr införsel av fossila bränslen till ön, men också att ett förändrat klimat slår särskilt hårt mot Gotland - länsstyrelsen varnar för upp till 145 cm höjda havsnivåer, med lätt begripliga effekter.
Utformningen av Gotlands-uppdraget avgör hur stor effekt Gotlands omställning får bortom själva ön. Ett antal utgångspunkter är viktiga för det fortsatta arbetet: Klargör tidtabellen. År 2030 ska Sverige nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 % minskad klimatpåverkan, år 2040 ett 100% förnybart energisystem och år 2045 nettonoll i klimatpåverkan. För att dra systematiska lärdomar från Gotland, måste varje steg uppnås 7-10 år tidigare här.
Begär lagförändringar. En kostnadseffektiv och snabb omställning till 100% förnybart och lokalt producerad energi stöter troligen på lagmässiga problem, som systematiskt bör sammanställas.
Arbeta systemövergripande. Att få ihop omställningen till en helhet är utmanande, till exempel hur elen lagras från en blåsig dag för att ladda elbilarna när det är vindstilla. Här kan Gotland ge lärdomar långt bortom Sveriges gränser.
Involvera och visa upp. Gotlands inspirerande pionjärer, som Gangvides solceller och vätgasprojekt, måste komma projektet till godo, och fungera som besöksanläggningar för alla oss som behöver lära sig mer för att själva kunna ställa om.
Exportera smart. Med 100% lokalproducerad energi på årsbasis får man stora delar av året mer än 100%. Utan ny överföringskapacitet, kan inte överskottet skickas till fastlandet som elektroner. Då bör elen lagras och exporteras.
Minska sårbarheten. Hela Gotland var strömlöst den 22 augusti, vilket visar hur mycket mindre sårbart Gotland vore med ett självförsörjande, decentraliserat elsystem.
Säkerställ finansiering. När nya fastlandskabeln för el inte blir av, frigörs närmare tio miljarder kronor. En betydande del bör gå till särskild medfinansiering för delar av omställningen där kostnaden är lokal eller regional men nyttan nationell eller global.
Systematisera kunskaperna. Den globala nyttan uppstår när erfarenheterna systematiseras, av någon som är nära arbetet, men inte själv beställer, utför eller finansierar det.
I mars 2018 ska projektplanen presenteras till regeringen. Det ger oss ett halvår att säkerställa att omställningen är till maximal nytta för Gotland, Sverige och omvärlden.