Centerns skarpa blick
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Fast hon kanske bara kisar för att hon är närsynt. Men hon ser ju inte mig - det är jag som ser henne och påverkas av hennes skarpa blick.
Jag tror att det handlar om debatteknik.
Det märkliga är att Maud Olofssons föregångare som partiledare, Olof Johansson, använde samma teknik. Och före honom spände Thorbjörn Fälldin ögonen i mig.
De kan inte alla vara närsynta?
Jag minns ett partimöte på Borgen. Jag var inbjuden som utomstående för att ställa en fråga till Thorbjörn Fälldin.
Jag frågade om Centerns politik var anpassad till det som var lämpligt. Det borde jag kanske inte ha gjort. Fälldin spände ögonen i mig och svarade att hans parti aldrig skulle driva en olämplig politik.
Jag blev förvånad över att han blev så arg för att jag frågade om Centern var ett pragmatiskt parti. Men han tog förstås hem poängen eftersom jag bara fick ställa en fråga.
Efteråt har jag förstått att han inte var särskilt arg. Det var bara debatteknik.
Senare försvarade jag Fälldins agerande i kärnkraftsfrågan. Han beskylldes för svek, men det var en missuppfattning av Fälldins lojaliteter, påstod jag. Försvaret av de utrotningshotade småbönderna krävde att han gav upp motståndet mot kärnkraften.
Emellertid tror jag inte det är en tillfällighet att de tre centerledarna använder samma bistra debatteknik.