Brevet kändes som ett skämt
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Ja så kändes det när ett brev dök ner i postlådan den gångna veckan, undertecknat Jan Lundgren och Bo Dahllöf.
Ni ville glädja och tacka oss i Gotlands kommun för att ni klarat budgeten med 80 miljoner i överskott.
Ja det skulle vara fruktansvärt om ni inte lyckats med det efter detta stora besparingsår där er personal jobbat häcken av sig för att ni ska få äran att klara ert uppdrag!
Jag hoppas verkligen att ni snart ändrar stil mot era "undersåtar" på golven så att vi får tillbaka glädjen att arbeta för Gotlands kommun.
En del trivs säkert och är nöjda med er som arbetsgivare men många, många är trötta och ledsna över ert sätt att ta vara på er personal.
Hade Gotland haft flera arbetstillfällen utanför kommunens ledning så hade ni nog säkert märkt det drastiskt. Men eftersom ingen vågar sätta sig i arbetslöshet så vinner ni igen!
Det är inte bara alla besparingar som är motsträviga utan även alla era omorganisationer i kommunen tär på oss personal.
Nu tänker ni politiker, ja nu fick vi i oss det där om kortis igen men det handlar om alla flyttar hit och dit.
På Hemse råder, känns det som, fullt kaos både inom dagvård och särskilda boenden.
Ingen vet riktigt något utan det är mest rykten och gissningar om hur det kommer att bli, och det är svårt att med full glädje och entusiasm gå och jobba i detta snurr.
Till sist skulle det vara mycket intressant att veta, vad har ni i kommunens ledning gjort för att spara in några pengar. Då menar jag inte ert arbete i sig utan hur ni i toppen har sparat. Vad har ni känt av för försämringar som har hjälpt till att få kommunen i balans.
Jag skriver försämringar för när vi i till exempel skola och omsorg ska spara så är det en försämring för verksamheten!
Nej, ge oss lite mer att glädjas åt, ett ärligt tack någon gång, lite mer i lön och inte minst tänk lite mer på de gamla och våra barn som är de som drabbas hårdast av era sparkrav.
Kanske skulle ni, Bo Dahllöf, fundera över om ni är värda så mycket mer i lön än oss vanliga medborgare, skulle ni över huvud taget överleva en månad på 12 000 kronor efter skatt?
Det kanske skulle vara ett bättre sätt att spara? Sänk era egna löner till en vanlig medborgarlön så slipper svårt sjuka lida och kanske skulle våra stackare som lever på socialbidrag kunna få en extra slant, eller?
Nej det sista stycket var nog att begära för mycket. Han skulle ni klara det?
Tack för ordet.