Behovet av mötesplatser kontra parkeringsplatser
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Såvitt jag förstått skall jag nu i egenskap av mantalskriven i innerstaden få betala 2 500 kr/år för att få ha en s.k. boendeparkering. Då medger kommunen i sin outgrundliga nåd att man kan få parkera på ställen där kommunen icke behagat markera att parkering medges. Dessutom skall jag betala p-avgift för att ha min bil stående dagtid på markerad plats. Hade jag nu haft en parkeringsplats på fastigheten där jag bor, så hade jag sluppit allt detta. Att framgent kunna lämna ön för en längre semester utan bil blir i praktiken ogörligt, man får stanna hemma och mata parkeringsautomaten.
Trafiken i Visby innerstad har har inte lämnat de beslutsfattande i kommunen någon ro. Min
uppfattning vad som styrt den eventuella politiska dådkraften i sammanhanget är att det från tid till annan, alltid funnits en liten högljudd, men bilhatande minoritet, som av olika skäl stört kommunaltjänstemännens och politikernas arbetsro för att få ändringar till stånd. Ta bara eländet vid Norderport, där fula blomlåder sedan länge "prytt" infarten till Odalgatan och nu det senaste ingreppet i form av fartbulor som skadar underredet på bilarna. Där har man visat en innanför Norderport boende liten, men högljudd, folkspillra all upptänklig uppmärksamhet och lite till.
Gotlands kommun har sina visioner. Det skall man ha, det är modernt. Man låter också diverse samhällsplanerare utreda och lägga förslag om hur vi skall ha det i innerstaden. Detta gäller bl.a. ombyggnaden av S:t Hansplan, där vi nu står inför fullbordat faktum. Här har nu kommunen angivit en vision om att detta skall bli en mötesplats. Likaså står vi nu också inför att ett gäng visionära arkitekter har presenterat ett förslag över hur Stora torget bör inrättas. Visionen är givetvis att det skall bli en mötesplats. Låt Stora Torget vara som det är, där går bra att mötas redan nu.
När blev det blev det en angelägenhet för kommunen att inrätta mötesplatser åt kommuninnevånarna?
Jag vill hävda att varje gotlänning, ävenså hitresta fastlänningar, har full kapacitet att själv bestämma var man vill mötas!
När det nu gäller inrättande av dessa så kallade mötesplatser så medför det att ett antal parkeringsplatser försvinner. Jag vill motsätta mig det. Liksom att avgifter för parkeringsplatser skall tas ut på den grunden beslutet anger. Mötesplatser har funnits i all tid där människor själva bestämt att de vill mötas. Det behövs inga arkitektritade mötesplatser! Det finns ett antal platser avsedda för offentliga möten, de är bra och de räcker till. Jag anser vidare att det snäva regelverk som styr hur och var kommunen inrättar sina markerade parkeringsplatser borde kunna luckras upp avsevärt, så att fler sådana kan inrättas.
Behovet av mötesplatser står tillnärmelsevis inte i till behovet av parkeringsplatser. Mötesplatser bör då således heller inte inrättas på bekostnad av parkeringsplatser!
Men, det är väl ett sätt att kunna hävda att en bristsituation föreligger.
Förslaget drabbar de boende i innerstaden som saknar möjlighet att parkera bilen på egen mark. Alla andra har alternativ; de som inte bor innanför murarna kan avstå från att åka in och de som har bilplatser på egen tomt kan utnyttja dessa. Frågan blir då:
Varför inrätta ett parkeringssystem i Visby innerstad som är så uppenbart orättvist?
Jag vill därför också uppmana tekniska nämnden/förvaltningen:
Inför inte nuvarande orättvisa förslag avseende parkeringsavgifter utan släng det i papperskorgen och inled en dialog med de fast boende och mantalsskrivna i innerstaden och ta därmed ert demokratiska ansvar! Jag är säker på att det kommer fram många och bra konstruktiva förslag. Sluta också upp med tramset om mötesplatser!
Inrätta Visby innerstad mer med tanke på de som är bofasta där, de betalar till skillnad från turister och övriga korttidsbesökande kommunalskatt i Gotlands kommun.