Fadern dåligt efter barnet höll
såg inte när sonen i vattnet föll,
fast det hans främsta uppgift var
han just då helt annat för sig har.
Han var upptagen med att messa,
som all hans uppmärksamhet får
sen varje dag med blottad hjässa
vid sonens grav man ser han står.
För modern barnet allt var värt,
sin son mest av allt sig älska lärt,
när så enda barnet ifrån dem tog
det deras goda liv i spillror slog.
Snart långt ut i världen sig beger
och där med förskräckta ögon ser,
är värre än de sig förut föreställt –
många barn utmärglade av svält!
En liten kille med bedjande blick
efter dem gick och frun frågan fick
om i vårt land ett hem honom ge,
efter där så mycket lidande fått se.
Man kan inte gottgöra allt,
vet han men kan göra gott så gott man kan,
så efter flera besök långt hemifrån
med killen hem som adopterad son!