"Avfall och 20 gårdar ger drivmedel för tusen bilar"
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Om utgångspunkten i stället är att producera maximalt med energi på Gotland kommer diskussionen om avfall från livsmedelsindustri, restauranter och storhushåll in i ett annat sammanhang bland de andra energikällorna.
Energikällorna :
Sol solfångare, solceller.
Vind vindkraftverk.
Skog flis och ved.
Grödor halm , spannmål.
Avfall slaktavfall, skalmos från
potatis och rödbetor , matavfall
från storkök.
Gödsel svin, kor, höns.
<span class=MR>Biogas </span>
Biogas kan framställas av bland annat.
Den energi som finns i slaktavfallet motsvarar vad som finns i 600 m3 olja/år.
Energin i skalmoset från fabriken i Klintehamn motsvarar cirka 200 m3 olja/år,
gödseln från en gård med mjölkproduktion som har 100 kor motsvarar 100 m3olja/år. Gödseln från en svingård med 1200 slaktsvinplatser motsvarar 100 m3 olja/år.
Ett ton matavfall kan ge 70 m3 olja om den rötas till biogas.
Vad kan göras med biogas?
Gasen kan förbrännas i en värmepanna genom att byta ut oljebrännaren.
Gasen kan användas som bränsle till en motor som ger El och värme.
Gasen kan renas och komprimeras för att användas som fordonsbränsle.
När man rötar slaktavfall, gödsel eller grödor får man dessutom ett värdefullt gödningsmedel.
<span class=MR>Gotlands förutsättningar</span>
Gotland har bra förutsättningar för biogasproduktion.
Avfall från livsmedelsföretagen:
t Slaktavfall från Farmek 4-5000 ton som ger 600 m3 olja
Skalmos från Foodmark:
t 2 000 ton som ger 200 m3 olja.
Över 300 mjölkproducerande gårdar som visserligen minskar i antal men som sannolikt håller samma antal kor framåt i tiden.
Tio gårdar med 100 kor skulle kunna ge 10x 100 = 1000 m3 olja.
Tio gårdar med 1 200 slaktsvinsplatser 10x 100= 1 000 m3 olja.
För att gasproduktionen skall fungera bra bör man blanda livsmedelsavfall och /eller energigrödor med gödsel. 25procent slaktavfall i gödseln anses vara bra erfarenhetsmässigt.
Lämpliga energigrödor som hampa eller lucern passar bra att odla på Gotland.
Gotland vill vara en eko-kommun och vi har korta avstånd.
Avfallet och 20 gårdar motsvarar nästan 3 000 m3 olja vilket skulle räcka för att köra över 1 000 bilar på biogas och användas för att producera el och värme.
<span class=MR>En möjlig start</span>
Det finns i dag två biogasanläggningar i drift Visby som rötar avloppsslam och Lövsta som rötar gödsel. I båda fallen används gasen för uppvärmning.
Genom att bygga tre anläggningar till i trakten av Hemse, Klinte och Slite skulle det finnas kapacitet att framställa biogas som motsvarar 1 000 m 3 olja /år.
Dessa anläggningar skulle kunna ta hand om allt livsmedelsavfall och matavfall från restauranter och storkök.
<span class=MR>Omvärldsanalys</span>
I Sverige finns det nu 219 biogasanläggningar varav 134 vid avloppsreningsverk.
Tyskland hade 1980 cirka 100 anläggningar och kommer att ha 4 000 anläggningar i drift 2005. Danmark satsar på gårdsbaserade anläggningar.
Anledningen till att utvecklingen i Tyskland går så snabbt är bland annat att betalningen är högre än i Sverige för den el som säljes ut på nätet.
<span class=MR>Möjlighet för landsbygden?</span>
Antalet gårdar minskar genom strukturförändring fortsättningsvis som hittills även om volymen djur och därmed gödsel bibehålls. Landsbygdsföretagen söker kompletterande verksamheter.
Turismen ökar och det byggs uthyrningsstugor som tex "Norrstugeprojektet"
En del landsbygdsföretag satsar på vindkraftverk. Andra på energi från flis, spannmål, halm och hampa.
Biogas skulle kunna bli ett komplement för att producera el, värme och drivmedel.
En biogasanläggning på 30kW kostar cirka en miljon.
En anläggning på 300kW kostar cirka sju miljoner.
<span class=MR>Utvecklingen</span>
En investering i en biogasanläggning har en avskrivningstid på cirka 15 år. År 2020.
En kalkyl kommer då att baseras på ett antal antaganden som exempelvis:
Hur kommer priset på olja och el att utvecklas fram till 2020?
Vilka skatter kommer att gälla ?
Förbränningsskatt på avfall och sopor?
Villkor för elleverans till nätet från vindkraft och biogas?
Mottagningsavgift för avfall till sopförbränning?
Med en mottagningsavgift på 600 kr/ton och med 5 000 ton avfall kostar det 3000000/år att bränna slaktavfall och matavfall.
Tre miljoner i mottagningsavgift till biogasanläggningar är en viktig intäkt i lönsamhetskalkylen liksom värdet av 600 m3 olja.
Om utvecklingen kommer att innebära att Sverige får regelverk som EU-anpassas och mer liknar det som gäller i Tyskland i dag blir förutsättningen god för att det lönar sig att investera i biogas i framtiden.