Åsa Torstenssons artikel - ett hån mot Gotland
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Sedan uppmanar hon oss att delta aktivt i den lokala debatten om väg- och järnvägsfrågor. Observera: väg- och järnvägsfrågor. Hon ignorerar fullständigt färjeförbindelsen mellan Gotland och övriga Sverige. Och detta gör hon trots att Gotlänningarna engagerat sig i denna fråga, trots att ett enat Gotland står bakom kravet på att vår färjeförbindelse till och från fastlandet är vår väg, trots att detta framförts till samtliga riksdagspartier och även till Åsa Torstensson personligen. Man kan alltså av artikeln läsa ut att infrastrukturministern inte är särskilt intresserad av Gotlands problem, något som med all önskvärd tydlighet framgår av följande passus: "Eftersom underhållsbehovet r så stort, och vägsatsningarna så eftersatta, är det inte möjligt att nu tillmötesgå alla önskemål. I stället måste v ta ett helhetsgrepp om vilka väg- och järnvägsprioriteringar so är absolut nödvändiga och ska prioriteras högst." Såg ni orden "Gotland eller "färjeförbindelser" någonstans? Jag gjorde det inte. Trots att ett enat Gotland står bakom kravet på vänpriser över vattnet, inga försämringar i färjetrafiken och ett tvåhamnsalternativ på fastlandet. Det vore klädsamt av Åsa Torstensson om hon även tog med Gotlandstrafiken i sina nationella väg- och järnvägsplaner. Det behövs inte, som hon konstaterar en större regional delaktighet vår infrastruktur. Det behövs definitivt ett större centralt engagemang i denna fråga. Och definitivt ett engagemang för den person som är tillsatt att ansvara för infrastrukturella frågor. Det saknas helt idag!