Är Kultur- och fritidsnämnden en överlevare?
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.
Alternativet skulle ha varit att helt avveckla de båda nämnderna. och att i stället lägga ut verksamheterna på nämnder och förvaltningar med likartade arbetsområden. Ihågkommas bör dock att den ekonomiska situationen var en helt annan än idag. Då ansåg man att det fanns utrymme för en 100 millioners årlig satsning på en fakultativ hantering (icke lagbunden). Möjligen låg det även en hel del prestige i detta.
Redan i begynnelsen uppstod spänningar mellan Kultur och Fritid. Särskilt tydligt blev det när besparingsbeting lades ut och prioriteringarna skulle göras. Problemen blev mycket tydliga när nämnden och förvaltningen kom att domineras av kulturintressenter. Vilken verksamhet som fick bära nedskärningarna kan vem som helst förstå. Det blev naturligtvis Fritid.
På många sätt skiljer sig läget idag från tidigare omändringar p.g.a. finanskris, ekonomiska problem, kärnverksamhet som måste bantas och, det värsta av allt, anställda skall varslas om uppsägningar. Nu måste man se sanningen i vitögat och gammalt synsätt måste skrotas. Visst skall Fritid och Kultur stödjas av kommunen även ekonomiskt. Dock inte som nu med förmyndarskap, regler och bidrag som hindrar initiativkraften hos organisationerna att utvecklas. En hel del av nuvarande verksamheter kan omgrupperas och tillföras kommunledning och kärnverksamhet. Häri innefattas även administration och den politiska organisationen. En betydande del av anläggningsbeståndet kan överföras på andra huvudmän. I förlängningen av en omställning kan ekonomiska resurser friställas samtidigt som en vassare verksamhet möjliggörs.
Vid det senaste fullmäktigesammanträdet konstaterade kommunledningen att den ekonomiska situationen stadigt försämras och att ytterligare nedskärningar måste tillgripas. En lista föredrogs där aktuella ytterligare besparingsobjekt presenterades.
Överst på denna lista fanns förslag om att en utredning skulle påbörjas för att granska Kultur- och Fridsnämndens verksamhet. Tiden har nu hunnit ifatt en gammal organisation som överlevt sig själv. Frågan är nu om det politiska modet finns till en radikal lösning.
Naturligtvis uteblev inte reaktionen från berörda fullmäktigeledamöter. Engagerade kulturarbetare gav sina synpunkter. Visst kan man hålla med om att det är viktigt att kulturen får stöd av samhällets resurser. Tyvärr är det ändå så att när penningarna tryter så måste alla dra sitt strå till stacken. I fritidslägret var det lugnare. Kanske kände man att något positivt var på väg och det inte fanns någon anledning att ge sig in i diskussionen.