INSÄNDARE: Åke Kalström och arbetslöshet

Kalström vill att den som blir arbetslös skall få hög ersättning och vara skyddad från att ta ett arbete som ger lägre inkomst. Han menar att ett sådant system är rättvist. Ur vilken synpunkt är det rättvist att den lågavlönade barnskötaren skall betala understöd till arbetslös och högre avlönad brandman eller byggnadsarbetare, när det finns arbete inom barnomsorgen som den arbetslöse kunde ta?
För mig verkar det orättvist att någon kan ta emot samhällsstöd utan motprestation.
Hoten mot våra arbeten kommer från Kina och Sydostasien, det är där priserna på vårt arbete sätts även om vi ännu en tid kan hanka oss fram.
I Sverige talar unga mödrar om att "gå hemma hos barnen" medan Lettiska mödrar lämnar barnen och söker arbete i andra länder för att sända hem pengar till familjen. Det är sådan vilja till arbete som vi Svenskar har att tävla emot.
Inte heller fackföreningsrörelsen är så noga med att ge arbete till Svenska kamrater. Man lägger gärna konferenser på någon billig färja eller i något lågprisland. Man drar sig inte för att smita från kostnader om man ser en möjlighet här hemma heller.
Hur är det med viljan att betala för sig och att köpa Svenska produkter? "De är dyra" blir säkert svaret - har någon funderat över varför?
Bästa fackliga verksamheten just nu är att arbeta för att anställda i andra länder skall få upp sina löner och försäkringssystem så att kostnaderna blir de samma som hos oss.
Bilar och kläder från Kina behöver upp med 50 - 75 procent då behöver inte Kalström befara att gå arbetslös. Då blir det dyrare att leva men vad är det för rättvisa att Européer med hög lön kan konsumera billiga produkter tillverkade i andra länder under svältlöner och livsfarliga förhållanden?

Insändare: Åke Kalström och arbetslöshet