Antisemitism är vedervärdigt och ska alltid fördömas. Antisemitism innebär en aversion mot vissa semitiska etniska grupper, framförallt - men inte enbart - judar. Men antisemitism är inte liktydigt med antisionism. Skillnaden framgår tydligast av det faktum att bland alltflera progressiva judar inuti Israel motståndet växer mot planerna på ett ”Stor-Israel” (Eretz Israel) som förutsätter expansion av den pågående ockupationen till annektering av palestinska områden som idag har tillsammans omkring 5 miljoner invånare. Inuti Israel finns därtill cirka 1,8 miljoner palestinier.

Av Israels cirka 8,7 miljoner är ungefär 7 miljoner judar, det vill säga i hela ”Stor-Israel” är andelen judar och israeler nära fifty/fifty. Hur kommer ”demokratin” att se ut om annekteringen fortsätter? Ingen vet men demografiska fakta talar för att den palestinska befolkningen kommer att bli större än den judiska. Kommer Israel som ”den enda demokratin” i mellanöstern att låta palestinierna få majoritet om annektering blir verklighet? Det är inte svårt att gissa svaret.

Jag vill även påminna om al-Nakba, »den stora katastrofen« för 70 år sedan, då mer än 700 000 palestinier utvisades som ett direkt resultat av FN:s delningsplan för Palestina och grundandet av staten Israel.

Som forskningsledare och läkare vid Karolinska Instititutet har jag besökt de av Israel illegalt ockuperade palestinska områdena flera gånger och särskilt studerat mödradödligheten på Västbanken. Jag har med egna ögon sett hur akuttransporter av svårt sjuka födande palestinska kvinnor stoppats vid ”check-points”. En svårt blödande kvinna i förlossningsarbete kommer ofta inte fram. Mödradödligheten är fyra (4) gånger så hög i den palestinska som i den judiska befolkningen. Samma etniska diskrepans har jag sett i apartheid-Sydafrika på 1980-talet där de svarta födande kvinnorna hade mycket högre mödradödlighet än de vita.

Den gångna veckan var den israeliske rabbinen Arik Ascherman i Sverige och föreläste om förtrycket av palestinierna. Han är skapare av ”Rabbiner för mänskliga rättigheter” samt ledare för det nystartade “Torah of Justice” och en framträdande kritiker av Netanyahu-regeringens accept av alltmera aggressiva bosättare. Ascherman var öppet kritisk mot ”our minister of injustice” (Aylelet Shaked) och uttryckte motvilja mot ”sionismen” i meningen illegal ockupation av palestinsk mark.

Man kan tala om en ”apartheidskapande fragmentering av det palestinska folket” sedan 1967. President Jimmy Carter skrev 2006 sin berömda bok ”Palestine - peace, not apartheid”. Hans slutsats var att ”Israel’s apartheid policies are worse than South Africa’s”. Den slutsatsen var absolut inte antisemitisk men klart antisionistisk.