Kan man ändra ett beslut som har tagits på felaktiga grunder?
Det var temat för det stormöte som den 29 januari hölls i Fårösund om konsekvenserna av gymnasie- och vuxenutbildningsnämndens (GVN) beslut om kraftiga nedskärningar på folkhögskolans kurser och verksamheter.
Frågan belystes inför cirka 130 intresserade privatpersoner och företagare med hjälp av ett antal politiker, med nämndens ordförande Andreas Unger i spetsen, elever, lärare och skolledning.
GVN:s verksamhet kostar totalt drygt 300 miljoner kronor per år. Folkhögskolan får ungefär 20 miljoner kronor och övriga verksamheter 280 miljoner kronor.
Folkhögskolans kostnadsandel är 6,5 procent men av besparingen lades hela 70 procent på folkhögskolan. Dessutom sas att det skulle ske genom ”effektivisering”. Politikerna medgav att det var en skönmålning – det handlade inte om effektivisering utan om nedskärningar.
Politikerna erkände att beslutet hade fattats på grunder som i många fall kan ifrågasättas och efter undermålig beredning. Uppgifterna att inga besparingskrav tidigare har ställts på folkhögskolan och att den skulle vara dyr jämfört med andra folkhögskolor i Sverige var felaktiga.
Beslutsunderlaget som visade konsekvenserna för folkhögskolan kom sent (delgavs ledamöter vid sittande möte). Ingen konsekvensanalys eller landsbygdssäkring för Fårösund eller Hemse hade gjorts. Folkhögskolans rektor informerades först i slutet av oktober om vad som skulle gälla från årsskiftet.
Rektor presenterade olika nedskärningsalternativ för nämnden. Nämndens majoritet valde avveckling av några viktiga linjer såsom musikkursen Ella och Svenska för invandrare (SFI) i Fårösund samt Livskraft i Hemse. I efterhand har majoriteten sagt att det var rektorns val, men han hade klargjort att det inte fanns något alternativ – så det visste de när beslutet fattades.
Vid mötet i Fårösund framgick klart de negativa effekter som nedskärningen får för både folkhögskolan och för Fårösunds samhälle. Folkhögskolans attraktivitet minskar med minskat kursutbud och minskad mångfald. Nya Fårösundsbor får mindre möjligheter att lära om sin hembygd. Utbyggnadsplaner med nya studentbostäder och hyresfastigheter som är viktiga också för turismen riskerar att skrinläggas.
SFI-utbildningen är viktig för Fårösundskolans framtid. Av förskolebarnen i Fårösund är cirka 40 procent invandrare. I grundskolan utgör de 22 procent. En viktig del av elevunderlaget!
Bästa regionstyrelsen: Glöm inte bort oss i ”glesbygden” den här gången!