Ingen har väl undgått att notera vårt partis upphöjda plats i medierna de sista veckorna? Som före detta göteborgare och med den humorn som följer frestas jag ibland att besvara frågor om SD Gotland med ”De’ va’ la roli’t änna”!

För visst verkar det som cirkusen kommit till stan! Men självklart finns det en allvarlig sida i situationen också!

Jag håller med Meit Fohlins uttalande, detta spektakel får demokratin att generellt ta stryk!

Vad jag däremot inte gillar är den ensidiga bild som ges av ”partiets inre stridigheter” i lokalmedia! Jag hade önskat att journalisterna bemödat sig med att intervjua andra personer i vår distriktsförening, som med övertygande majoritet vann på årsmötet!

Jag har varit medlem i 1,5 år och har förstått att det finns en surdeg bakåt i tiden. Värt att notera är att ingen från den interna oppositionen har åberopat politiska dispyter utan endast framfört diffusa anklagelser om toppstyrning, dålig kvinnosyn och brist på information.

Förutom det sistnämnda, brister i information är det omöjligt att bemöta ovanstående svepande anklagelser utan egentlig klar syftning.

Här borde journalisten ställt följdfrågor! I ett fall gör journalisten så, Östnytts reporter, i inslaget med Tina Benthammar. Tina ber att få återkomma och jag förutsätter att så kommer att ske.

Jag blev vald till 2:e vice ordförande på årsmötet! Mitt enda löfte till årsmötet var att jag ska fokusera på medlemsvård som bland annat innefattar snabb, korrekt och lika information till våra medlemmar.

Ingen medlem i vårt parti ska känna sig utstött eller undantagen intern information! Där kan vi förbättra oss!

Men att ena dagen kandidera enligt valberedningens förslag, för att sen lämna styrelsen och kandidera för en oppositionell lista, för att slutligen byta parti? Det känns inte riktigt seriöst.

Samtliga av dem som nu lämnar partiet har deklarerat att man kommer att stödja M i voteringar. Visste man inte redan vid valet i september att man var moderat? Eller är dessa avhoppare ideologiskt vilsna och söker en ny plattform att klamra sig fast vid?

Jag noterar att fullmäktiges ordförande, moderaten Inger Harlevi, inte har för avsikt att bjuda in vildarna till ”Alliansbordet”! Det tror jag är klokt!

Jag vill skarpt understryka att vår ordförande Lars Engelbrektsson är en hederlig person med ett varmt hjärta för dem som har det tufft i livet!

Jag ser fram emot att tillsammans med Lars och övriga i styrelsen få arbeta framåt mot nya framgångar!