Insändare: Vem är en dålig hundägare?

Det finns ett otal tillfällen då jag kan säga att jag har sett dåliga hundägare likaväl som bra sådana.
Vad skiljer dem då åt? En bra hundägare har sin hund kopplad eller har den i kontroll vid sin sida, eller låter den springa fritt vid rätt tidpunkt och plats.
 

De som är dåliga låter sina hundar springa fritt bland rabatter och på gräsmattor i innerstan, till exempel vid Polhemsstatyn, där de låter hunden både skita och pinka där, det vill säga förstöra det gemensamma utrymmet.
Eller låter dem pinka på de uppställda lammen i Almedalen i Fiskarporten, och står på 200 meters håll och tittar på. Vilka barnbarn vill man ska klättra där sedan?
Eller har sin hund i långt koppel i Botan, som tillåter hunden omigen göra sina behov. Senast igår fick en hund fritt fram med långt koppel. Och detta trots anslag på Botans grindar att hålla hunden i kort koppel, Botan är ingen rastplats!

Jag får ibland känslan av att det är så känsligt för vissa hundägare som om hundarna vore deras barn. Illa uppförande blir en kritik mot föräldern själv. Och att en hundägare kan ha en ide om att hunden ska vara så fri som möjligt, är det fri uppfostran månne? 
Just där kolliderar hundens och ägarens behov av frihet med omgivningens behov av uppfostran och frihet.
Lika litet som man vill att barn, eller vuxna för den delen, ska leva ut sina behov bland andra lika litet vill man som omgivning få del av dessa, som inte har bett om.
För det vill väl inte hundägare heller i andra sammanhang, utsättas för andras behov som kan störa.
Så fram för fler bra hundägare då tror jag vi blir fler som är nöjda och är glada av att se en hund!