Vårdkontakterna inom öppen specialistvård visar på ett stort mörkertal och att många med Parkinsons sjukdom inte har den specialistvård de har rätt till.
Parkinsonförbundet efterfrågar nu behovet och vikten av en vidareutveckling av specialistvården för att nå alla med Parkinson.
Viktiga vårdkontakter för personer med Parkinson har inte förändrats de senaste tre åren. Under åren 2017–2019 finns det cirka 30 000 vårdkontakter registrerade per år. Detta fördelat på 14 000 – 15 000 patienter per år med diagnosen Parkinson. Uppgifterna är hämtade från Socialstyrelsens statistikdatabas. Det betyder att det finns ett mörkertal och att personer med Parkinson inte har specialistvård som de enligt Socialstyrelsens riktlinjer har rätt till. Parkinsonförbundet efterfrågar nu behovet och vikten av en vidareutveckling av specialistvården för Parkinson.
Socialstyrelsen har sedan år 2016 nationella riktlinjer för vård och behandling av Parkinsons sjukdom. Här föreskrivs att en person med Parkinson ska erbjudas träffa en specialistläkare två gånger per år. För personer med långt gången Parkinson fyra gånger per år.
Våra medlemmar vittnar om att Socialstyrelsens riktlinjer inte efterlevs eller följs upp.
Enligt statistiken kan mörkertalet för Parkinsondrabbade vara så stort som 7 000 personer. I Sverige lever cirka 22 000 personer med Parkinson, och alla har rätt till specialistvård.
Det finns i dag ingen bromsmedicin eller botemedel mot Parkinson. Men forskningen går framåt och de specialistläkare som finns arbetar aktivt med att bland annat finna bromsmedicin.
Därför uppmärksammar vi Världsparkinsondagen den 11 april och frågor som: När finns en bromsmedicin? Och hur behöver specialistvården vidareutvecklas för att nå alla med Parkinson?
Världsparkinsondagen den 11 april
Skådespelaren Michael J Fox är en känd person som drabbats av Parkinson.
Foto: Chris Young
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.