Vi läser rapporten ”Framtidens förskola och grundskola” och tänker på vad vi har, i dag. Vi har en skola som skapar gemenskap för oss och våra barn. Små klasser där det är lätt att individanpassa och ljudnivåerna är låga. Närheten gör att ”livspusslet” går ihop för lokala företagare och bönder. Föreslagen framtid: nedläggning och splittrad gemenskap. Att det finns affär och skola här har lockat familjer att komma just hit. Till Stenkyrka, till Gotland. Utan skolan, hur många nya familjer tappar vi? Man ger upp om familjeliv på landsbygden när den sakta men säkert urholkas.
Enligt Barnkonventionen har alla barn ”rätt till vila och fritid”. Men när hinner en 6-åring vila när resan till skolan tar över en timme? När ska fritiden klämmas in? Vart finns barnperspektivet i förslaget? Beslut gällande barnens framtid ska inte grundas i subjektiva antaganden. Rapporten saknar vetenskapligt stöd för att utbildning är av sämre kvalitet på en mindre skola. Styrgruppen bakom rapporten pekar på svårigheten att rekrytera behöriga lärare men det problemet finns i hela Sverige! Istället för att titta på kortsiktiga lösningar borde fokus ligga på att göra små skolor mer attraktiva för utbildade lärare, fortbilda och ge bra arbetsvillkor på skolorna.
2008 tog Region Gotland fram ”Vision Gotland 2025”. Den är ”ett uttryck för den politiska viljan på längre sikt” och antagen i politisk enighet i kommunfullmäkige. Bland de övergripande målen finns visionen: 65 000 invånare på ön. Den familjebildande målgruppen beskrivs som ”kreativ och distansoberoende” och de skriver om en bättre balans mellan arbete och fritid. Ska alla dessa nya, kreativa familjer bo, arbeta och gå skolan i Visby? Hur hittar man en bättre balans mellan arbete och fritid när barnen plötsligt måste hämtas på fritids flera mil bort? Och hur klingar ökad restid med satta miljömål? Är målet för 2025 verkligen att ge sämre förutsättningar till oss som bor och verkar på landet?
Vi vill gärna att vi ska bli fler här. ”Vision Gotland 2025” låter fantastiskt! För att uppnå det måste vi som bor här vilja bo kvar, våra skolor måste satsas på och vi måste skapa möjligheter över hela ön, inte bara i Visby. Kanske löser en nedläggning problem på kort sikt. Men vi tänker inte kortsiktigt. Vi vill fortsätta bo här. Vi har valt livet på landet och kämpar nu för att våra politiker ska anta samma långsiktiga perspektiv med barnens och landsbygdens bästa i fokus. Lägg inte ned våra skolor!