Insändare: Var försiktiga med File hajdar

Cementa har sökt tillstånd till fortsatt och utökad täktverksamhet vid File hajdar. Efter överklagande från bland annat Naturskyddsföreningen Gotland ligger nu ärendet hos Mark- och miljööverdomstolen. Naturskyddsföreningen har yrkat avslag med hänsyn till risken för stora skador på natur och vatten samt utsläpp av luftföroreningar. 
Filehajdartäkten var kontroversiell redan när den öppnades på 1970-talet och möttes av stora protester från naturvårdshåll. Med dagens lagstiftning skulle tillstånd troligen aldrig ha getts på grund av områdets mycket höga naturvärden. 

Användningen av betong kan och måste minska. Klimatpåverkan för att bygga ett bostadshus i betong är lika stort som husets energianvändning under 50 år. Drygt hälften av byggprocessens klimatpåverkan beror på tillverkningen. Enligt en rapport från KTH kan betongens klimatpåverkan minskas med 30-50 procent genom bättre utnyttjande av betongen och ändrade tillverkningsmetoder. Cementa har i ett projekt visat att klimatpåverkan kan minskas med 30-35 procent. Det går och är helt nödvändigt att minska användningen av betong och därmed behovet av fortsatt och utökad kalkstensbrytning. 
File hajdar har även enligt Cementa mycket höga naturvärden och saknar motstycke i landet vad gäller artsammansättning och artrikedom. En del arter är mycket sällsynta och kända förekomster på File hajdar och på Gotland är begränsade till enstaka fynd. File hajdar rymmer även naturtyper för vilket vi har ett nationellt och europeiskt bevarandeansvar. 

Cementa menar att den utökade brytningen inte påverkar Tingstäde träsk och att påverkan på grundvattnet blir obetydlig. Inte heller närliggande Natura 2000-områden bedöms påverkas. Bedömningen grundas på en teoretisk grundvattenmodell som kritiserats starkt av flera expertmyndigheter, som i likhet med Naturskyddsföreningen anser att den ger en alltför förenklad bild av verkligheten. Enligt ansökan fördjupas täkten med drygt 15 m och skär då igenom flera vattenförande lager som står i förbindelse med Tingstäde träsk. Risken för negativ påverkan på sjön och därmed på öns dricksvattenförsörjning är därför överhängande. 

Föreningen har efterlyst en oberoende bedömning av sakkunnig och påminner om prövningen av Bungetäkten där olika experter kom till motsatta slutsatser. Osäkerheten om påverkan på natur och vatten, inklusive privata och kommunala brunnar och Tingstäde träsk, medför att försiktighetsprincipen ska gälla och att tillstånd inte kan ges.