Utveckla solkraften pÄ Gotland

SlÀpp loss solen. Cyklist i soluppgÄng.

SlÀpp loss solen. Cyklist i soluppgÄng.

Foto: Tim Brakemeier

InsÀndare2023-07-11 11:10
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

Förra Äret anvÀnde Sverige cirka 140 Terawattimmar (TWh) el, samtidigt som elproduktionen hamnade pÄ cirka 170 TWh, vilket gör Sverige till en nettoexportör av el. Men allt detta stÄr i begrepp att Àndras. En rad prognoser pekar pÄ en elanvÀndning om 300 TWh eller mer till Är 2045, framför allt beroende pÄ den kraftiga elektrifiering som vÀntar.

VĂ€gen framĂ„t Ă€r tydlig. Vi mĂ„ste göra allt vi kan för att kraftigt bygga ut elnĂ€t och elproduktion, vilket inkluderar alla fossilfria kraftslag. Solenergin Ă€r en nykomling som har mĂ„ngdubblats under senare Ă„r, 2022 stod den för hela 2 TWh. Solenergin vĂ€ntas fĂ„ en allt större roll i det svenska energisystemet. Energimyndighetens senaste prognos pekar pĂ„ 7,1 TWh solel redan till Ă„r 2026. 

Solenergitekniken Ă€r bĂ„de mogen och effektiv och kommer att vĂ€xa utan subventioner. Enligt en undersökning frĂ„n Energiföretagen/Demoskop Ă€r 92 procent av kommunala beslutsfattare positiva till solenergi pĂ„ Gotland – vilket bĂ€ddar för att den borde kunna byggas ut skyndsamt i kommunen. 

Men en förutsÀttning för denna tillvÀxt Àr att solenergin, liksom alla andra fossilfria energislag, ges rÀtt förutsÀttningar i form av regelverk och samhÀllsplanering. Politiker pÄ alla nivÄer behöver dÄ agera pÄ följande:

  • TillstĂ„ndsprocesser. Liksom för alla kraftslag dras solelen med lĂ„nga och oförutsĂ€gbara tillstĂ„ndsprocesser. De flesta förknippar solceller med villatak. Men en betydande del av solenergin i Sverige vĂ€ntas komma frĂ„n större anlĂ€ggningar som krĂ€ver miljökonsekvensbeskrivningar och tillstĂ„nd frĂ„n fler aktörer. 
  • Konflikt om jordbruksmark. Idag Ă€r jordbruksmark ett angelĂ€get riksintresse. Med denna utgĂ„ngspunkt sĂ€ger lĂ€nsstyrelsen ofta nej till etableringar pĂ„ jordbruksmark. Men detta Ă€r en missuppfattning! Att kombinera jordbruk och solceller pĂ„ samma yta kan vara ett sĂ€tt att kombinera olika nyttor. Mark med solceller kan ocksĂ„ lĂ€tt Ă„terstĂ€llas. 
  • Planering. Solen mĂ„ste med i den kommunala planeringen. I kommuners planarbete mĂ„ste energiperspektivet med pĂ„ ett helt annat sĂ€tt framöver. Alla Sveriges kommuner kommer att behöva bli mer aktiva i energiperspektivet av sin framtidsplanering. Ny elproduktion, nya anslutningar och ett utbyggt elnĂ€t Ă€r i alla kommuners intresse för att stĂ€rka sin lokala energiförsörjning. 

Framtiden Ă€r ljus och solen skiner. Regeringen Ă„terkommer ofta till att ”alla kraftslag behövs” för att klara klimatomstĂ€llningen. Men för att Sverige ska klara detta mĂ„ste vi ocksĂ„ slĂ€ppa loss solelens potential.