Tre dagar efter att Alice Bah Kuhnke gick med i Miljöpartiet utsÄgs hon till kulturminister. Hon brukade posera framför en vÀggbonad med texten "Visst behöver vi en kulturrevolution nu", nÄgot som för de flesta lÀr vÀcka starkt obehag. Detta prÀglade hennes tid vid makten, att utöva vÀnsterliberal aktivism, sÀrskilt tydligt med vissa museer som försÄgs med identitetspolitiska pekpinnar. Hon eftertrÀddes av en hippie med dreadlocks, som vid Guldbaggegalan Är 2020 sade att hon inte brytt sig om att se en enda av de nominerade filmerna. VÀldigt nonchalant, kan jag tycka.
Efter tre Ă„r eftertrĂ€ddes Amanda Lind av Jeanette Gustafsdotter, som fick stark kritik för en intervju i SvD, som mest innehĂ„ller floskler och intetsĂ€gande svar. Efter knappt ett Ă„r eftertrĂ€ddes hon nu den 18 oktober av Parisa Liljestrand som Ă€r frĂ„n Iran. Efter bara en vecka gör Liljestrand bort sig i SvT:s Morgonstudion dĂ€r hon talade om en kulturkanon som regeringen Ă€mnar införa. DĂ„ hon fick frĂ„gan om huruvida den Cannes-prisade filmen Triangle of Sadness kan ingĂ„ fĂ„r hon för sig att Ruben Ăstlund skulle vara författare. Hon har sĂ„ledes ingen aning om vem en av Sveriges mest omtalade nutida filmskapare, som pĂ„ kort tid vunnit tvĂ„ guldpalmer, Ă€r. Om hon inte ens kĂ€nner till kĂ€nd, svensk, aktuell film, som det borde vara vĂ€ldigt svĂ„rt att undgĂ„, hur insatt Ă€r hon dĂ„ i kultur? Det bĂ„dar inte gott. En skymf mot alla som verkar i kulturbranschen.
I november Ă„r 2017 gjorde Ebba Busch bort sig ordentligt i Aktuellt. Ăven dĂ„ handlade det om en litterĂ€r kanon som hon ville införa. Man ville testa hennes kunskaper i litteratur, vilket borde vara enkelt dĂ„ hon bara skulle svara pĂ„ vilka som skrivit vĂ€ldigt kĂ€nda romaner av Strindberg, Lagerlöf och Ăstergren. Hon klarade inte av en enda. Att kĂ€nna till vilka som skrivit Giftas och Gösta Berlings saga hör definitivt till allmĂ€nbildningen.
Detta sÀger mycket om dagens Sverige. I andra lÀnder skulle ministrar och partiledare som visar sig sakna bildning och engagemang sÀkert bli tvingade att avgÄ, men hÀr tycks det inte vara sÄ viktigt.