Snedvriden diskussion om livsmedelspriser

Den senaste tiden har diskussionen om livsmedelspriserna blossat upp med jÀmna mellanrum.

"I diskussionerna om livsmedelspriserna nÀmns Àven att maten har blivit dyr. Maten Àr inte dyr. Priset pÄ livsmedel har inte alls stigit i samma utstrÀckning som andra varor och tjÀnster".

"I diskussionerna om livsmedelspriserna nÀmns Àven att maten har blivit dyr. Maten Àr inte dyr. Priset pÄ livsmedel har inte alls stigit i samma utstrÀckning som andra varor och tjÀnster".

Foto: Claudio Bresciani/TT

InsÀndare2023-08-24 07:40
Det hĂ€r Ă€r en insĂ€ndare. Åsikterna i texten Ă€r skribentens egna.

En ofta snedvriden debatt om att vi som livsmedelsaktörer höjt priset omotiverat mycket. Faktum Ă€r att det Ă€r precis tvĂ€rtom. Siffror frĂ„n SCB visar att lönsamheten i dagligvaruhandeln minskade kraftigt under första kvartalet. 

Den genomsnittliga rörelsemarginalen i handeln lÄg pÄ 1,5 procent under Ärets första mÄnader. Samma kvartal 2022 var siffran 3,5 procent, alltsÄ en försÀmring om 2 procent.

I diskussionerna om livsmedelspriserna nĂ€mns Ă€ven att maten har blivit dyr. Maten Ă€r inte dyr. Priset pĂ„ livsmedel har inte alls stigit i samma utstrĂ€ckning som andra varor och tjĂ€nster. 

Ägg var ett av de livsmedel som höjdes mest under förra Ă„ret. Det var vĂ€l pĂ„ tiden. Innan dess har priset i princip varit oförĂ€ndrat under mĂ„nga Ă„r, samtidigt som priset pĂ„ brĂ€nsle, el och foder ökat. LRF har vid flera tillfĂ€llen flaggat för att allt fler bönder har svĂ„rt att leva pĂ„ sitt jordbruk. Det Ă€r allvarligt pĂ„ riktigt.

Om vi vill kunna köpa frÀscha livsmedel i butik mÄste varje kugge i hjulet tjÀna pengar pÄ sin del. Bonden ska kunna leva pÄ att producera grönsaker, Àgg eller kött, Äkerier och grossister mÄste tjÀna tillrÀckligt för att kunna upprÀtthÄlla och utveckla sin verksamhet, och vi som livsmedelsbutiker mÄste göra ett plusresultat för att kunna fortsÀtta ha ett brett utbud av bra mat till dig som kund.

Jag har den största respekt, och Ă€r ödmjuk inför att mĂ„nga har det tufft nu. Kostnadsökningarna drabbar skoningslöst och slĂ„r extra hĂ„rt mot dem som redan har det tufft. Samtidigt minskar matens andel av vĂ„r disponibla inkomst för varje Ă„r. 

2022 la svensken i genomsnitt 12,5 procent av sin inkomst pĂ„ mat. PĂ„ 70-talet var det 26 procent av inkomsten. GĂ„r vi Ă€nnu lĂ€ngre tillbaka i tiden stod maten för merparten av vĂ„ra utgifter. Billig livsmedelsimport bedöms vara en av anledningarna till att man lĂ€gger mindre pengar pĂ„ mat. Samtidigt ökar andelen vi lĂ€gger pĂ„ klĂ€der, möbler, telefoni och resor. 

Vi har förmĂ„nen att bo pĂ„ en fantastisk ö. Det Ă€r inte bara naturen och klimatet som andra avundas oss, Ă€ven vĂ„rt skafferi och högkvalitativa utbud av mat och livsmedel. Vi har alla förutsĂ€ttningar för samverkan och en stark och tajt livsmedelskedja pĂ„ Gotland. 

Coop bygger pÄ en kooperation dÀr all vinst Äterinvesteras sÄ att vi kan utveckla vÄra butiker och fortsÀtta sÀlja bra mat.

Vi vill fortsÀtta att ha livskraftiga butiker runt om pÄ ön. Det Àr dags att sluta prata om att maten Àr dyr, och istÀllet prata om hur vi tillgÀngliggör bra gotlÀndsk mat till fler.