Ännu bara ett förslag från utredningen ”Framtidens förskola och grundskola” och inte beslutat.
Hur kan det ha blivit så här?
Ett antal riksdagsbeslut har genom åren förändrat förutsättningarna för regioner och kommuner att planera för skolverksamheten. Kommunaliseringen av skolan är ett sådant, som inte tvingade kommuner att garantera en god och likvärdig utbildning i hela landet.
Det fria skolvalet är ett annat. Här finns både för- och nackdelar. Visst har de offentliga skolorna mått väl av konkurrens. Men nackdelarna ser vi tydligt nu. Resurserna ska delas på så många enheter att det är svårt att få dem att räcka till för en bra verksamhet någonstans.
Knäckfrågan är kompetensförsörjningen, framhåller man i utredningen. Hur ska man kunna locka behöriga lärare och kunna erbjuda utbildning av god och likvärdig kvalitet? Den frågan är betydligt större än hur många och vilka skolor vi kan satsa på i framtiden.
Vi måste kunna locka de allra bästa i varje årgång att på allvar överväga att bli lärare. Det ska vara lika lockande som att bli civilekonom, advokat eller läkare. Det handlar självklart om lön, men även om arbetsvillkor, ledning och karriärmöjligheter. Lyckas vi inte locka de bästa att bli lärare, ja, då får vi aldrig en riktigt bra skola!
Är nedläggning lösningen?
För några av skolorna kan det säkert vara enda alternativet. Det är nästan omöjligt att garantera en bra kvalitet på undervisningen på riktigt små enheter och det blir dyrt! Det är en akut åtgärd för att klara skolverksamheten, men blir det lättare att locka behöriga lärare? Knappast!
Man kan omdisponera personalen och på så sätt få bättre behörighet på de skolor som blir kvar, men ska man klara kompetensförsörjningen på sikt, krävs det betydligt mer än så.
En annan möjlighet vore att göra någon av skolorna till profilskola. Kanske en skola där man fördjupar sig lite extra i till exempel miljö och hållbarhet. Man bygger ett arbetslag med de kompetenser som krävs och erbjuder en lugn skolmiljö med naturen inpå knutarna. Med rätt ansats och upplägg borde man kunna locka föräldrar och barn ut från Visby, där man har hårt tryck på skolorna.
Varför har man inte tagit mer hänsyn till servicestrategin, som man lade ner ett stort arbete på, och de lokala utvecklingsplanerna, när man gjort utredningen?
Varför går man fram med ungefär samma förslag som förkastades för några år sedan? Var finns nytänkandet?