Att få testa att driva företag redan på gymnasiet minskar ojämlikhet i klassrummet och på sikt även inom näringslivet och på Gotland i stort. Ny forskning visar på flera positiva effekter av att satsa på entreprenörskap i skolan.
Arbetsmarknaden förändras snabbt, speciellt med AI:s frammarsch, vilket gör entreprenöriella förmågor så som social kompetens, kreativitet och initiativförmåga allt viktigare. Trots att entreprenörskap ingår i många gymnasieprograms examensmål får endast en tredjedel av eleverna möjlighet att driva UF-företag. Ung Företagsamhet, en ideell organisation, står bakom denna utbildningsmetod som nu har visat positiva samhällseffekter i en ny treårig studie. Studien hoppas man ska bidra till att fler skolor inför entreprenörskap som programfördjupning, särskilt i samband med den kommande ämnesbetygsreformen, Gy25.
– Entreprenöriella kompetenser är avgörande för att hantera osäkerhet och vara kreativ i en värld där AI tar över allt fler jobb, säger Kåre Moberg, forskningsledare vid Fonden for Entreprenørskab i Danmark. Han betonar vikten av att utveckla ungas sociala förmågor, öka deras engagemang och nyfikenhet för lärande, samt hjälpa dem att fungera i grupp, något som UF-företagandet bidrar till.
- Studien visar att UF-elever, oavsett om de går på yrkes- eller högskoleförberedande program, utvecklar entreprenöriella förmågor i signifikant högre grad än elever i kontrollgruppen.
- Särskilt positivt är att UF-företagande har en stark inverkan på kvinnliga deltagare och därför kan vara en effektiv åtgärd för att minska könsrelaterad ojämlikhet inom företagande och entreprenörskap.
- Studien visar även att UF-företagande har en speciellt positiv påverkan på elever som kommer från icke-akademiska hem och elever med lågt akademiskt självförtroende. De traditionella utbildningsmetoderna gynnar typiskt elever med akademisk talang och därför blir UFs alternativa metoder en mer jämlikt spelplan i klassrummen.