Öppet brev till Andreas Unger (M).
Vi representerar ett antal för ”de ensamkommande” ideellt engagerade här på ön. I fem och ett halvt år har vi som en självklar del av vårt gemensamma civilsamhälle jobbat för människors rättigheter att söka asyl och för att dessa människor ska få en så bra tillvaro som möjligt här i Sverige under tiden den processen fortfarande pågår.
Hur onödigt plågsam lång tid hanteringen hittills har tagit, vad dessa människor utstått och kämpat med under dessa fem och ett halvt år och alla turer där i kring går vi inte in på här – vi förutsätter att du som avlönad politiker känner till det.
Därför reagerar vi med bestörtning efter att ha tagit dela av Victoria Öjefors Quinns insändare i GT fredagen 16 april på och undrar:
Har du i egenskap av ordförande i gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden skickat ett svar på en remiss som föreslår ”lättnader” i nya gymnasielagen (NGL) utan att frågan har behandlats? Och dessutom svarat utifrån ditt eget partis ställningstagande, vilket inte nödvändigtvis är detsamma som regionens?
Vi reagerar alltså på ditt eventuellt odemokratiska handlande i en fråga som allvarligt berör många människor, men också på ditt ställningstagande. (Vi förstår att svarstiden var knapp, men i dessa digitala mötestider torde det inte vara ett oöverstigligt problem.)
Vi hoppas att du bland annat tar del av artikelserien Drömmen om Sverige i Gotlands Tidningar från 16 april: ”Jag vill kunna ge tillbaka till Sverige” och 17: ”De måste få stanna – allt annat är vansinne”, som handlar om några av de människor som berörs av just NGL och Sveriges migrationspolitik. Eva Bofrides ledare från 10 och 17 april är också läs- och tänkvärda.
Om du vill träffa dem som berörs av NGL och/eller några av oss som engagerat oss i yrkesarbete men framför allt ideellt för öns ensamkommande och höra våra berättelser så står vi mer än gärna till förfogande. Vi ser fram emot ett svar från dig och att träffas!