Ny kärnkraft kostar skjortan

Vad bör ny el komma ifrån?

Vad bör ny el komma ifrån?

Foto: Johannes Widergren

Insändare2025-04-02 15:05
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det är svårt att föra en öppen debatt efter att Hela Gotlands chefredaktör stängt ned kommentarsmöjligheterna på sajten. Eventuellt svar och repliker kommer in som insändare långt efter det att ursprungstexten publicerats och därför fallit i glömska. Men jag gör ett försök att svara på GA:s ledarskribent Gustav Boëthius text från 31 mars som är en hyllningsartikel till regeringens kärnkraftspolitik.

Han lär inte ha så många med sig den hyllningskören eftersom alla expertmyndigheter och de flesta näringslivsföreträdare visat tummen ned.
Först ska sägas att alla energislag behöver statliga subventioner. Vare sig vind, sol eller kärnkraft klarar sig på marknadens villkor, möjligen vattenkraften. Men vind- och solkraftens finansiella behov är småpotatis jämfört med kärnkraftens. Och tidsperspektivet för iordningsställda anläggningar är betydligt kortare för sol och vind än för kärnkraft. Antag att vi behöver öka elproduktionen från dagens 130 tWh till 230 tWh för att möta de nya behoven. Enligt Fb-sidan Fakta och vetenskap skulle det ta kärnkraften minst 30-40 år att bygga ut och kosta 1 350 miljarder kr. För vindkraft 15-20 år och kosta 430 miljarder kr. Och för den senare energikällan utan miljöfarligt uranbränsle och inga slutförvarproblem. Totalkostnaden per kWh under ett kärnkraftverks livstid beräknas av IAE till ca 120 öre/kWh och för vindkraftverket ca 70 öre/kWh.


I det korta perspektivet kommer vi behöva ha kvar de sex reaktorer som nu är i gång och vars drift sannolikt kan behöva förlängas. Men på längre sikt finns inget utrymme för ny kärnkraft. Det blir för dyrt och tar för lång tid.