I en insändare publicerad 18/10 uttrycker Lars Hansson, vd för Gotlandssnus, ┣ att regeringen bör stå upp för snuset när tobakskonventionen revideras inom EU, eftersom snus skulle vara bra för både folkhälsa och export. Vi delar dock inte bilden av att snus har en positiv påverkan på folkhälsan.
Forskning visar att nikotin är förknippat med förändringar i hjärnans nervceller och att det förefaller finnas en koppling mellan nikotin och en av våra största hälsoutmaningar psykisk ohälsa.
Det vita snuset marknadsförs som tobaksfritt eftersom det inte innehåller tobaksblad. Nikotinet är däremot utvunnet från tobak och det vita snuset innehåller ofta flertalet gånger högre mängder nikotin än traditionellt snus.
Nikotin är ett akuttoxiskt starkt beroendeframkallande ämne som påverkar blodkärl, puls och blodtryck och ökar därmed risken för hjärt- och kärlsjukdomar. Nikotin kan även medföra risker vid graviditet och förgiftningar. Ungdomars växande hjärnor och kroppar är extra sårbara för nikotinets risker.
På Gotland, såväl som nationellt, har vi de senaste åren sett en kraftig uppgång av snusanvändning speciellt hos tjejer. År 2018 rapporterade 2 procent av flickorna i årskurs 9 att de snusade.
Efter introduktion av det vita snuset började en kraftig uppgång och i dag 2023 är motsvarande siffra 15 procent. Nationellt uppger 40 procent av gymnasieeleverna att de använt vitt snus.
Vi har alltså en kraftig ökning av en beroendeframkallande produkt på bara några år bland våra barn och unga. På grund av skadeverkningarna uppdaterades regeringens ANDTS-strategi 2022 och omfattar nu även mål om att minska tillgång samt att skydda unga och barn från nikotinprodukter.
Men rökning då? Ja, det stämmer att Sverige i många fall har en lägre andel rökare jämfört med andra länder och vi har haft en nedgång i bruk under många år. Men frågan är om den nedåtgående kurvan är bruten och snusets påverkan?
Om vi jämför med samma årtal som tidigare nämnts rökte 12 procent av flickorna och 8 procent av pojkarna i årskurs 9 på Gotland år 2018. År 2023 är motsvarande siffror 14 procent och 10 procent. Det är för tidigt att säga att vi har fått en trendbrytning och vad snusets eventuella roll är, men sen tidigare vet vi att bland personer som snusar börjar fler röka än bland personer som inte snusar.
Vi förstår att det kan finnas en intressekonflikt både på Gotland och bland svenska snustillverkare och att man vill argumentera för sin sak utifrån tillväxt och näringsliv, men hälsa och folkhälsa bör inte vara ett av argumenten.