Det är något märkligt med hur Helagotland väljer att bevaka fastighetsmarknaden. När en dyr villa eller strandnära tomt byter ägare för tiotals miljoner, då dyker det snabbt upp en artikel med bilder, prisuppgifter och en nästan beundrande ton. Det är inte journalistik – det är gratisreklam för de rikaste.
Samtidigt lyser nyheter om billiga hus, bostäder i renoveringsbehov eller försäljningar i mindre attraktiva områden med sin frånvaro. Det är tydligt vad som anses vara intressant – eller snarare: vem som anses vara intressant.
Detta är en spegling av ett bredare samhällsproblem. När medier enbart uppmärksammar de mest exklusiva bostäderna, bidrar de till att förstärka bilden av Gotland som en lekplats för ekonomiskt starka sommargäster snarare än ett hem för vanliga människor. De gör sig till ett redskap för marknadsintressen snarare än en röst för alla gotlänningar.
Helagotland borde fråga sig vilket ansvar de har. Att lyfta fram människors olika livsvillkor, inte bara förstärka klyftorna. För vem skriver ni egentligen?
/Kritisk gotlänning
SVAR DIREKT:
Hej och tack för frågan! Svaret är enkelt: Vi skriver för våra läsare. Vår lojalitet finns hos våra prenumeranter och det är för dessa vi arbetar.
Journalistik handlar ofta om att lyfta fram saker som sticker ut från det vardagliga. En nyhet bildas först när strömmen går, eller när flygplanet får problem – inte när elnätet funkar som det ska eller när flygplanet landar tryggt och säkert på Visby flygplats. Det tidigare sticker ut, det senare hör till det normala.
Gällande bostäder är det ofta de unika och ovanliga försäljningarna som sticker ut. Inte sällan har dessa fastigheter, oavsett om det är ett nära tusen år gammalt hus i Visby eller ett hus känt från ett designprogram i TV, en hög prislapp.
Att vi inte uppmärksammar andra delar av bostadsmarknaden stämmer dock inte. Vi bevakar Gotlandshem nära, till exempel deras utförsäljningar eller outhyrda lägenheter i Hemse. Vi skriver om svårsålda radhus, berättar om hur det går för människorna i Riggen, skriver om områden eller hus med renoveringsbehov samt om planering av nya bostäder, för att nämna några färska exempel. Det finns närmast inget inom bostad som vi inte bevakar, och intresset är stort för all journalistik inom området.
Vi vill aldrig vara reklampelare för särintressen. Den kritiska infallsvinkeln ska alltid finnas med, men den är svårare att hitta i vissa fall. Att formulera kritiska frågor till någon som jobbar ideellt med att ta hand om sjuka katter är svårare än att kritiskt granska ett bostadsbolag. Enligt samma logik är det svårare att hitta den kritiska infallsvinkeln när någon säljer sitt drömhus. Men vi försöker, pratar om det och gör vårt bästa. Vi uppskattar även kritiken och feedbacken – den gör oss bättre och håller oss på tårna.
/Pär Ullrich, chefredaktör och ansvarig utgivare