När Filip Reinhag kallar vår budget för “oseriös” är det svårt att avgöra vad som är mest problematiskt: att han inte förstått innehållet – eller att han medvetet försöker vilseleda andra.
Vid regionfullmäktiges möte den 16 juni levererade Reinhag påståenden som inte bara var felaktiga, utan direkt ohederliga. Att vi inte skulle ha lagt någon budget tidigare är rent nonsens. Vi har lagt budgetförslag sedan 2020 – med tydliga prioriteringar och konkreta åtgärder.
Vidare påstår Reinhag att vi försöker spara 40 miljoner kronor på “konsulter”, trots att konsultkostnaderna “bara var 20 miljoner 2024”. Det är en medveten förenkling. Vår beräkning omfattar inte bara raden “konsultkostnader” i årsredovisningen, utan även relaterade externa tjänster inom kommunikation, styrning, processledning, HR, digitalisering och projekt. Dessa kostnader är spridda över flera verksamheter och konton – och det vet Reinhag.
Samma retoriska trick används när han ifrågasätter vår föreslagna minskning av strategtjänster. Vi skriver uttryckligen att vi vill minska antalet strateg-, utvecklings- och förändringsledartjänster med 30 procent. Det är en strukturell översyn – inte, som Reinhag hånfullt påstår, att någon ska “betala tillbaka” sin lön. Att förvränga förslaget till något som liknar retroaktiv sparken är inte seriös politik.
Han påstår också att det är “omöjligt” att se vilka interna projekt vi vill avsluta. Det är inte sant. På sida 3 och 4 i vår budget redovisar vi att vi vill avveckla interna styrnings- och kommunikationsprojekt, processmognadsprogram och andra satsningar utan mätbar verksamhetsnytta – uppskattad besparing: 10 miljoner kronor. Att Reinhag inte “hittar” dessa är antingen bristande läsförmåga eller något mer cyniskt.
Vi förstår att vår budget sticker ut. Den säger nej till fluffiga utvecklingsprogram, påverkansprojekt och överbyggda administrationsapparater. Den gör det ingen annan vågar: pekar ut vad som faktiskt kan tas bort – för att förstärka det som verkligen behövs.
Att Socialdemokraterna reagerar med skrämseltaktik och vantolkningar är inte oväntat. De har suttit vid makten så länge att de börjat betrakta all kritik som ett hot – och varje förslag till förändring som ett påhopp. Vi hade hoppats på en saklig debatt. Istället fick vi dravel.