Maktens öra – en nyckelhistoria

Insändare2021-08-16 18:51
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Jag hör gotlänningar ropa:
– Ni har svikit oss! 
– Ni har givit bort vår kalk!
– Vi har inget vatten i brunnen! 
– Jag får lämna min gård! 
– Ni har ruinerat mej, mitt företag har inte vatten!
– Träden dör!

Jag undrar varför alla är så upprörda. En kvinna säger:
De tre som sitter där, de som skulle föra vår talan till Kungen har svikit oss och gett bort vår kalk och vårt vatten!
Vilka är då ni som dom är så arga på?

Jag heter fru Nypontagg. Jag är den mäktigaste personen på Gotland och det är jag stolt över. Jag representerar Cementpartiet.
Jag är fin nu. De rika och mäktigas byggplaner och lönsamhet är värt mer än vatten. Planer på broar och vägar och stora hus fast på andra ställen än på Gotland förstås. Förstår du inte det? 

Jag heter herr Tomtänk och är också med i Cementpartiet. Men jag får träffa Kungen! Jag visar de mäktigaste herrarna i Stockholm att jag är ansvarsfull så att jag får beröm. Mer cement och pengar åt de rikaste! Jag har bekanta på ön som fortfarande kämpar med odling och mjölkkor och som är oroliga för att få in saltvatten i brunnen. Sånt trams! Det struntar jag i! 
Ja, jag vill faktiskt att Kungen skall ändra lagen så att det blir lättare för de som vill röva mark och vatten och stränder från det svenska folket. Att vi har så fin miljö i Svea Rike på grund av lagar som skyddar förstår jag inte riktigt. Men jag heter ju Tomtänk.

Jag heter fröken Vänderivind och representerar Kompromisspartiet. Jag har bestämt att vi ska ge bort kalkbergen! Och jag har bestämt att när berget är borta så finns det ändå kvar och har växt upp igen. Och gotlänningarna är ju så dumma så det tror de på! 
Jag har viktiga vänner nu och vill vara till lags i de fina salongerna. Och vet ni, förut så sa jag att Kungen skulle bestämma, men det menade jag inte, jag bara lurades, jag vill bestämma att de rika herrarna ska bli ännu rikare. Och om gotlänningar blir fattiga skiter jag fullständigt i.

Gotlänningarna ropar nu högt på Kungen. Hjälp oss! Snälla Kungen hjälp oss! Skydda vårt berg som vi står på. Skydda vårt vatten! 
Men kungen är halvdöv och döv på just det örat.
Vänderivind , Nypontagg och Tomtänk pratar med Kungen och till hans hörande öra. Ta ansvar för jobben! Bygg broar i Stockholm! Tänk på alla pengar och lyssna inte på dessa simpla naiva gotlänningar, säger de.
Kungen ser velig ut men tar till slut politikerna i hand. 
Gotlänningarna vrålar av ilska! Och kastar ner Kungen och de andra i ett gammalt kalkbrott.–