Mats Linder har en artikel i GA 7/12 där han tar upp oron för framtida trafikolyckor med dovhjort.
Det finns en grupp dovhjortar i Hall/Hangvar som härstammar från ett hägn. Enligt uppgift ska det vara 35 hjortar men vi vet inte exakt antal, det kan vara ett betydligt större antal.
Dovhjorten är i mycket större utsträckning än rådjuret ett fältlevande vilt som kommer att göra stor skada i odlade fält för våra lantbrukare. Skador på uppåt 50 procent i spannmål är inte ovanligt, vi har många exempel på detta från fastlandet. Vilken företagare kan acceptera att så stor del av produktionen går förlorad? Är det rimligt att bara ”varannan limpa” kan bärgas?
Viltet bryr sig inte om fastighetsgränser så detta är en stor utmaning som påverkar situationen för många lantbrukare och övriga samhället. Dovhjorten är även ett relativt svårjagat vilt, så behovet av skyddsjakt på fälten kan komma att öka. Även kyrkogårdar, fotbollsplaner och trädgårdar med mera kommer också att behöva stängslas in för att skyddas mot betesskador.
Vi har fått uppgifter om att det varit dovhjortar i angränsande socknar. Oron för att dom börjar sprida sig är stor. LRF Gotland genomförde ett första möte i Stenkyrka med berörda markägare i maj och vi har väckt frågan i Viltförvaltningsdelegationen.
Vi anser att det är viktigt att alla berörda parter gör sitt för att förhindra ytterligare etablering och spridning över ön. Skador kan lokalt bli mycket påtagliga eftersom dovhjorten är anpassade för fält och lever i täta flockar.
LRF Gotland ser med stor oro på risken att dovhjorten ska etablera en livskraftig stam på Gotland. Vi anser att målet med förvaltningen av stammen bör vara noll individer.