Lärdomar från tidigare översyn av skolorganisation

Eva Bofride undrade i en ledare den 8/9 vilka lärdomar som drogs av landsbygdsupproret och vad som gjort sen förra skolöversynen 2011.

Hogrän skola lades ner 2012 efter den förra stora skolöversynen. Lisbeth Bokelund (MP) skriver om vilka lärdomar man dragit sedan dess.

Hogrän skola lades ner 2012 efter den förra stora skolöversynen. Lisbeth Bokelund (MP) skriver om vilka lärdomar man dragit sedan dess.

Foto: Krister Nordin/arkiv

Insändare2020-09-22 06:00
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det var en del slutsatser som vi kom fram till bland annat att för att en skola ska överleva på landsbygden så måste det finnas förskola i samma plats för att ge en naturlig påfyllnad av elever underifrån. 

När frågan kom från Hela Sverige ska leva om vi från Gotland ville medverka i deras projekt "Små skolor i utveckling", då tvekade inte vi i det dåvarande politiska majoriteten att anmäla oss med två skolor som varit nedläggningshotade utifrån för få elever och brist på behöriga lärare.Totalt var det tretton skolor från hela Sverige som deltog härifrån var det Stånga och Fårösund med rektorer, lärare och politiker.
Stånga skola hade 49 elever när projektet startade 2011. Vid projektets slut 2014 hade Stånga ökat till 60 barn. Det vi då hade gjort var bland annat att vi öppnat en två avdelningsförskola 2012. 
I dag finns det 104 elever men förskolan lades ner 2019 av nuvarande politiska styret. 
Vi förstod hur viktig det var för små företagare och föräldrar på landsbygden att det finns tillgång till skola och barnomsorg på rimliga avstånd. Sen är det vår uppgift som politiker ge förutsättningar så att det är en bra skola med behöriga lärare.


Om man ska kunna driva företag så behöver ditt barn vara på fritids eller förskola och här ska föräldern själv köra för att hämta och lämna. Så även om det finns skolskjutsar så hjälper inte det när skolan flyttat långt bort.
Vi landade i en samsyn då, hur ville vi jobba med skolutveckling på Gotland, hur en skola och förskola på landsbygden bör se ut.
Men sen blev det andra tider med en ekonomisk kris i regionen där skolan och utbildning fick ta en stor del av besparingspaketet mellan 2017-2019 samtidigt som elevantalet ökade.
Det har varit tufft för våra rektorer och tjänstemän att genomföra dessa stora nedskärningar och omorganisationer som har krävts. Så när den nya politiska ledningen gick till val på att sänka skolans kostnader till referenskostnad så ville vi inte stödja det förslaget. 
I år har skolan sparat 20 miljoner till nästa år är förslaget 1 procent =12,3 miljoner, och det slutar inte här, det ligger stora besparingar planerade under resterande mandatperiod.

Så med den fakta så måste man ta ett beslut om man vill att det ska finnas en spridd skolorganisation med små och stora skolor över hela ön eller om man ska spara för att komma i nivå med jämförbara kommuner såsom Sundbyberg?