Landshövdingens reflektioner efter sommaren

Landshövding Anders Flanking är förvånad att regionen tar i "mer än vad lagen medger", om planer för utveckling i strandnära områden.

Landshövding Anders Flanking är förvånad att regionen tar i "mer än vad lagen medger", om planer för utveckling i strandnära områden.

Foto: Emil Lundberg

Insändare2024-09-20 05:30
Det här är en insändare. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Region Gotland vill göra Lis-områden av Tofta strand och Sudersand, vilket jag i grunden tycker är bra. Problemet är att regionen tagit till större områden än vad lagen medger, och det informerade jag regionrådet Andreas Unger om 13 juni. Jag måste därför erkänna att hans utspel i media den senaste tiden förvånar, eftersom länsstyrelsens förbehåll knappast kan ha kommit som en överraskning.
Vi är många gotlänningar och besökare som gärna ser en viss service på en strand, och jag betraktar klassningen som Lis-område som en möjlighet för detta.

Men det kräver tydligare avgränsningar av områdena med hänsyn till höga naturvärden, fri passage för allmänheten och översvämningsrisk på grund av havsnivåhöjningen. Om regionen får till detta under min tid som landshövding är jag gärna med och lämnar ett nytt granskningsyttrande.

Jag är den första att skriva under på att kalkstensbrytningen är viktig för Gotland, men det är också vattenförsörjningen. Länsstyrelsernas uppgift är, bland mycket annat, att vara länken mellan kommunerna och regeringen. Vi ska utveckla länet genom att ta ansvar för miljö, natur, kultur, landsbygd, näringsliv och samhällsbyggnad. Vi måste ständigt hantera målkonflikter i våra län. Länsstyrelsen i Gotlands län har att döma av naturintressen, kalkstensbrytning, vattenförsörjning, totalförsvar och energiförsörjning, för att ta några exempel. Intressen som ibland står emot varandra. Länsstyrelsen är en möjliggörare, men vi måste också redovisa när lagen lägger hinder för planer. När det gäller stenbrytningen tror jag på ett tillstånd om sökanden kan säkra vattnet och andra värden för vår ö, men det är en fråga för domstolen.

Brotten mot terrängkörningslagen fortsätter att irritera på Gotland. Vi polisanmälde själva ett par fall i somras. Ytterst handlar det om respekten för vår ö, för naturen och reglerna som skyddar den. Lagen är ganska enkel - inga motordrivna fordon utanför vägnätet. Brott mot detta är ett okynne. Men terrängkörningslagen är gammal och behöver vässas. Det har gjorts en utredning som än så länge inte lett fram till någon uppdatering. I utredningen finns förslag som skulle förbättra vår tillsyn med möjlighet att bötfälla fordonets ägare, och utdöma böter på plats utan omvägen via polisens utredningar. Inom ramen för den nuvarande lagen behöver länsstyrelsen öka tillsynen i de skyddade områdena, medan polisen ansvarar för resten av länet. Länsstyrelsen kommer också att öka informationen kring terrängkörningslagen.